Drabbade. Maria Arnholm och Birgitta Ohlsson menar att kvinnor är särskilt drabbade av attacker på internet. Kvinnan på bilden har inget med texten att göra. Foto: Magnus Jönsson Foto: Magnus Jönsson
Drabbade. Maria Arnholm och Birgitta Ohlsson menar att kvinnor är särskilt drabbade av attacker på internet. Kvinnan på bilden har inget med texten att göra. Foto: Magnus Jönsson Foto: Magnus Jönsson

Näthat mot kvinnor ett demokratiproblem

Publicerad

Sverige ska vara ett land där var och en kan växa i sin yttrandefrihet. Där skilda uttryckssätt inom lagens gränser accepteras och ges utrymme. Där det finns normer, men där det också finns normbrytare. Ett sådant Sverige kräver att vi visar varandra respekt för åsikter och olikheter. Här har vi nått längre än de flesta.

Sverige är i grunden ett tolerant land. Men i samtiden ser vi också hur denna respekt minskar när de fysiska avstånden växer. På internet och i sociala medier frodas hat och illvilja. Den drabbar alla - oavsett kön, ålder eller politisk åskådning - men den drabbar flickor och kvinnor allra hårdast.

Tonen är stenhård och ofta sexualiserad. Den kvinnliga journalisten på dagstidningen och den 12-åriga flickan på Instagram möts i benämningen hora. Här finns allt från avskyn mot några tonårstjejer som protesterar mot främlingsfientlighet med gatukonst, till ständiga hot mot våra mest framträdande kvinnliga opinionsbildare.

Vi som liberala feminister, som högsta ansvariga för regeringens jämställdhets- och demokratipolitik, ser på detta med stor oro. Även om kommentarsfält och nätforum fört upp mycket av detta hat till ytan vet vi att det inte är ett nytt fenomen. Hoten och trakasserierna har genom tiderna varit en central del av en struktur som vill kontrollera och tygla kvinnor.

Dessa anonyma kommentatorer, låt oss kalla dem patriarkatets nätkrigare, utgör en tydlig utmaning för den fria debatten. Deras hat begränsar och deras förföljelse leder till självcensur. Perspektiv uteblir och åsikter blir aldrig hörda. I demokratins grundvalar ligger ingen rätt att få läsare eller lyssnare, men där ligger en rätt att använda sig av det fria ordet utan repressalier.

Att möta detta näthat kräver mycket mer än politik. Vi är medvetna om lagstiftarens begränsning. Det är ett samtal i samhället som måste till. Men i det samtalet ska också politikens linje vara tydlig: hot och trakasserier ska inte gå obemärkt förbi.

Därför beslutar regeringen i dag om en satsning på fyra miljoner kronor för att förstärka arbetet mot hot, kränkningar och trakasserier på nätet. Vi ger myndigheten ungdomsstyrelsen ett övergripande uppdrag att initiera förebyggande åtgärder och följa området. Framgångsfaktorer, kunskapsluckor och särskilda utvecklingsbehov ska identifieras.

Särskilt ges myndigheten i uppdrag att ta fram information riktad till unga om var gränsen för det lagliga samtalet slutar och var de olagliga nättrakasserierna tar vid. Myndigheten ska också visa på kontaktvägar för den som utsätts för brott, som brottsoffer ska du veta dina rättigheter och möjligheter.

Slutligen utvidgas det pågående arbete myndigheten har för att förebygga sexuell exploatering av unga via internet. Ungdomsstyrelsen ska nu även vägleda de verksamheter som kommer i kontakt med unga i hur de bör agera när kränkningar och hot kommer upp. Detta nya uppdrag kompletterar den uppgift regeringen givit Statens medieråd att i Sverige genomföra Europarådets kampanj No Hate Speech Movement. Där den tar ett vidare grepp är ungdomsstyrelsens uppdrag tydligt att prioritera jämställdhetsperspektivet och ungas särskilda utsatthet.

Därutöver pågår inom justitiedepartementet, delvis mot bakgrund av näthatet, en analys av hur strafflagstiftningen skulle kunna moderniseras för att bättre än i dag träffa och motverka det som bör vara straffbart. Regeringens satsningar mot näthatet är breda och flera för att samhällsutmaningen är stor. Varje uppdrag bidrar med sitt perspektiv och sina resurser.

Vi får aldrig glömma att internet och sociala medier är fantastiska verktyg för opinionsbildning och tillskott till demokratin. Som liberala feminister kan vi till exempel konstatera att det på nätet finns en bred debatt om könsroller som Sverige saknat. Politiken ska inte reglera internet. Men vi ska visa att det som är ett brott mot någon öga mot öga också är ett brott när avsändaren göms i anonymitet.

Maria Arnholm

Jämställdhetsminister (FP)


Birgitta Ohlsson
EU- och demokratiminister (FP)

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida