Ett bråk om Wikipedia, det populära uppslagsverket på nätet, har brutit ut i Holland. Justitiedepartementet har förbjudit sina anställda från att använda det på jobbet, då anställda gått in och skrivit felaktigheter om rättsfall, partier och kungahuset. Även i USA har Wikipedia hamnat i blåsväder.
I dag är Wikipedia en maktfaktor. En internetsökning ger ofta Wikipedia som första träff – därmed också det viktiga första intrycket av ett land, ett företag, en person eller en historisk händelse.
Det är vanligt att journalister anger den osäkra källan Wikipedia i sina artiklar, ett aningslöst ersättande av research i ett hetsigt medieklimat.
Studenter har fuskat genom att skriva av Wikipedia-artiklar. Människor hämtar kunskap om sina sjukdomar från den. Företag, politiker, kändisar och hela nationer utsätts för förtalskampanjer genom ändringar av informationen om dem.
Uppslagsverket säger sig stå för en neutral utgångspunkt, och många tar dess information som objektiv.
Kan man lita på det? Vad som står på Wikipedia kan bokstavligen betyda liv eller död, men vem är det som styr innehållet?

Svaret är: ingen. När entreprenören Jimmy Wales utvecklade Wikipedia inspirerades han av Nobelpristagaren och liberalen Friedrich Hayek. Hayek menade att då information i samhället är utspridd på många människor, tas den bäst tillvara lokalt, utan centralisering. Wales har bara gjort grundreglerna för hur skapandet ska gå till.
Vem som helst kan gå in och skriva nytt eller ändra i artiklar som redan finns. Meningen är att användarna själva ska upptäcka fel och redigera. Med många användare skulle nätet som fångar upp fel bli finmaskigt.

På Wikipedia skriver många anonymt. Döljer sig en verklig auktoritet på ämnet bakom ett alias som ”snuttan123”, eller någon som vill sprida felaktigheter?
Utan kunskap om ämnet kan det vara svårt att veta. Många uppenbara fel rättas, men mer subtila ändringar kan slinka igenom. Det finns tendenser till att konsensus bland användarna styr för mycket av innehållet, och andra åsikter faller bort.

Det är bara en tidsfråga innan vi får en moralpanik i Sverige över något anstötligt innehåll och rop på förbud kommer.
I USA föreslog en senator i januari att försvåra barns tillgång på Wikipedia i skolan för att skydda dem mot nätmobbning och pedofiler.
Svensk yttrandefrihet grundar sig på att yttranden ska gå genom en centraliserad institution med en ansvarig utgivare, för att skyddas. Det är raka motsatsen till nätets struktur, och därför åtnjuter inte yttrandefrihet på nätet samma stöd i lagen.

Frågan är hur vi bevarar Wikipedia öppen och fri, samtidigt som vi motverkar problem. För det första bör man förstås bli mycket mer källkritisk till Wikipedia, särskilt då inlägg och ändringar kommer från anonyma skribenter.
Bara för att inlägg vinner många användares stöd, betyder det inte att det är sant eller är hela sanningen.
För det andra, ny teknik. Canonizer är en Wikipedia-konkurrent under utveckling som inte kräver konsensus, utan olika synsätt ska smidigt kunna finnas på samma sida.

Framför allt behövs en bredare samhällsdebatt; att yrkesgrupper som journalister, läkare, lärare och att myndigheter och företag börjar diskutera sin användning.
Det enda sättet att stoppa fusk, ensidighet och fel är mer kunskap om sociala medier och att fler engagerar sig i debatten om relevanskriterier, redigeringskultur och innehållsgranskning på Wikipedia.
It-politiken är dessutom omodern. Infrastrukturminister Åsa Torstensson och regeringens it-råd bör se till att vi får mer teknikneutrala lagar för sociala medier.
Spontana internetordningar och sociala medier kan skapa fantastiska saker, och har ökat tillgången till kunskap på ett sätt som var omöjligt före internet.
Men som sagt: varning för att lita på Wikipedia rakt av.
Tar vi ansvar för det vi skriver och läser stoppar vi förbudsivrarna.

Waldemar Ingdahl
Vd tankesmedjan Eudoxa. Eudoxa är en tankesmedja för diskussioner om frihet, teknik och framtiden.