Kurdo Baksi. Foto: OLLE SPORRONGKurdo Baksi. Foto: OLLE SPORRONG
Kurdo Baksi. Foto: OLLE SPORRONG
Helena Giertta. Foto: OLLE SPORRONGHelena Giertta. Foto: OLLE SPORRONG
Helena Giertta. Foto: OLLE SPORRONG
Foto: JOHAN JEPPSSONFoto: JOHAN JEPPSSON
 Foto: JOHAN JEPPSSON
Maargot Wallström. Foto: HENRIK JANSSONMaargot Wallström. Foto: HENRIK JANSSON
Maargot Wallström. Foto: HENRIK JANSSON

När besöker Margot Wallström samvetsfången Dawit Isaak?

Publicerad

Istället för att agera konkret mot den eritreanska staten har Sverige bidragit till att det rullar in miljarder i EU-bistånd till Eritrea, skriver Kurdo Baksi och Helena Giertta.

För 24 år sedan utropade FNs generalförsamling den 3 maj till Världsdagen för pressfrihet. Just denna dag hedras uppoffringarna som görs för pressfrihet.  Dagen ska också påminna samtliga regeringar om deras skyldighet att upprätthålla yttrandefriheten som finns i artikel 19 i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.  

Vi önskar att världsdagen för pressfrihet inte behövdes, men tyvärr verkar det som att det dröjer länge innan behovet av denna dag försvinner. Press- och yttrandefriheten möter allt större motgångar såväl i som utanför Europa. Vi tänker idag på våra kollegor i Turkiet som fortfarande innehar världsrekordet i fängslade journalister; på den oroande situationen i Ryssland och Ungern; på diktaturer som Iran, Syrien, Kina, Etiopien och Eritrea där det är minst sagt livsfarligt att ägna sig åt oberoende journalistik.

Även i Sverige finns det krafter som vill eliminera yttrandefrihet. SVT Kulturnyheternas enkät med fem av Sveriges största mediehus – Expressen, Dagens Nyheter, SVT, Göteborgs-Posten och Aftonbladet – visar att hoten mot deras journalister ökat de senaste åren. I inslaget kunde vi bland annat se främlingsfientliga personer stå utanför dörren till Expressens chefredaktör Thomas Mattsson.

 

LÄS MER:  Martin Schibbye: Dags att samarbeta med diktaturen   

 

Men inte bara på stora redaktioner hotas journalister, i dag lanseras boken Hatad skriven av Lilian Sjölund, som handlar om hennes vardag som hatad och hotad opinionsjournalist i Hälsingland. Yttrandefriheten är inte given. Vi måste kämpa för den varje dag och det är allas vårt ansvar.

I dag går våra tankar också osökt till svenske medborgaren Dawit Isaak från Lerum. Han greps i september 2001 efter att ha skrivit en artikel i tidskriften Setit, där han efterlyste pressfrihet för journalistkåren och demokrati för Eritreas drygt fem miljoner invånare.  Dawit Isaaks artikel retade gallfeber på Eritreas diktator Esaias Afewerki som sagt att Dawit inte ens förtjänar ett utmätt straff.

 

LÄS MER: I Kina har Zelmerlöw chans att vara en riktig hjälte 

 

Dawits Isaaks öde är tungt. Han nekas all kontakt med omvärlden. Vi vet inte när han senast fick se solen, eller om han vet att han är saknad.Men vi utgår från att han lever. Ett hopp om förändring väcktes i fjol när Asmara-regimen vid två tillfällen uppgav att Dawit skulle ställas inför rätta. Men hoppet har ännu inte infriats.

Vetskapen om att Dawit snart varit frihetsberövad i sextusen dagar och än i dag nekas åtal, rättegång, advokat och dom gör ont i oss. Detta elände kan inte, får inte, pågå. Men de olika regeringar och utrikesministrar som vi haft sedan 2001 har inte agerat konkret mot den eritreanska staten. Och som salt på såret har Sverige bidragit till att det rullar in miljarder i EU-bistånd till Eritrea.

Margot Wallström, när ska du besöka samvetsfången, Dawit Isaak?

 

 

Kurdo Baksi

Samhällsdebattör och författare

Helena Giertta

Chefredaktör för tidningen Journalisten

Relaterade ämnen
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag