Jörgen Dyssvold.Jörgen Dyssvold.
Jörgen Dyssvold.

Mötessjukan på jobbet gör oss sjuka

Publicerad

Om tre minuter i Aktuellt anses vara jättemycket tid borde samma sak gälla också under ett möte, skriver Jörgen Dyssvold. 

En genomsnittlig tjänsteman lägger minst en tredjedel av sin arbetstid på möten och bara hälften anses vara bra. Dåliga möten kostar svenska arbetsgivare 170 miljarder årligen, fyra gånger så mycket som den så kallade ”skenande kostnaden för sjukpenningen” vilken debatteras friskt. Att råda bot på mötessjukan skulle minska båda dessa kostnader. 

För många och dåliga möten gör nämligen människor sjuka, bland annat beroende på att man på grund av dem inte hinner göra arbetet under arbetstid och får ”jobba ikapp” på fritiden. Möten kan vara magi men är tyvärr alldeles för ofta tristess. De är kroppar och hjärnor felparkerade i en miljö där de inte trivs och därför inte åstadkommer bäst nytta. 

Mötessjukan beror till stor del på en kombination av rättvisa och Jante. Alla ska vara med och alla ska få samma utrymme att prata, oavsett de har en nyckelroll eller inte. Det leder till möten på tomgång när alla ska få vika ut sig och berätta vad jobbar med just nu, bara för att någon kommit på att man då skulle känna sig viktig och delaktig. 

 

LÄS MER: Fler företag borde införa fria arbetstider 

 

Att komma till rätta med mötessjukan går men kräver en kulturförändring på flera områden. 

■ Möten behöver bli kommunikation på mottagarnas villkor

Det man vill berätta är många gånger mångdubbelt mer än mottagarna klarar av att ta emot, förstå och bära med sig från mötet. Som i all kommunikation behöver man begränsa sig i antal budskap, ord och tid.

■ Möten ska ha tydliga roller, syfte och mål

Varje möte ska ha en ägare, ett syfte och en agenda. Dessa tre ska vara klara och tydliga redan innan man bjuder in eller kallar till ett möte och de ska kommuniceras. 

■ Alla behöver inte vara med

Varje möte bör ha ”de som måste vara med” och ”de som gärna får vara med”. Man bör också ha en kultur där det är tillåtet att säga nej till möten man inte hinner med eller har intresse av.

■ Alla behövs inte hela tiden

De som sitter i möten kostar både i lön och produktionsbortfall. Tid och energi måste nyttjas rätt, t ex genom att göra det tillåtet att vara med under bara de delar man berörs av. 

■ Alla behöver inte få prata

Ett sätt är att bara ta upp avvikelser: det som inte löper på eller gett resultat som planerat. Ett annat sätt är att låta enbart de med nyckelroller få redovisa. Att ge medarbetare erkännande kan lösas på effektivare sätt än att ge dem utrymme att berätta om sina liv under möten.

■ Möten ska vara bara så långa som det krävs

Inslag vid och möten behöver tidsbegränsas. En 45 minuter lång presentation kan ofta sammanfattas på några minuter. 

 

LÄS MER: Det största hotet mot ett friskt samhälle är vår egen duktighet

 

Vi behöver bekämpa ”entimmesnormen” för möten genom att börja fråga hur mycket tid som verkligen krävs eller nästa gång föreslå till exempel en halvtimme i stället för en timme. Om tre minuter i Aktuellt anses vara jättemycket tid borde samma sak gälla också under ett möte. 

 

Jörgen Dyssvold 

Mötesexpert, driver en mötesbyrå

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag