Mörkläggningen - en politisk myt

Publicerad
Uppdaterad
Kommissionen vill inte veta sanningen om tsunamin.
Jakten handlar om att ta heder och ära av Lars Danielsson.
Kommissionen tackade nämligen nej till att ta del av de nu så uppmärksammade tsunamibanden redan för två år sedan.
Men det är något man i dag håller tyst om.
Det skriver i dag MAGNUS LJUNGKVIST, bloggare.
Den 13 oktober, mitt under brinnande regeringskris där två statsråd kommer att avgå, kallar statsminister Fredrik Reinfeldt till presskonferens. Svenska Dagbladet hade begärt fram säkerhetskopiorna på regeringskansliets e-post under veckorna efter tsunamin och dessa hade hittats inlåsta i ett kassaskåp. Dagarna efter kan vi i alla Sveriges medier läsa om den mörkläggningsoperation som hade skett från regeringen Persson i syfte att dölja det som skett i hanteringen av tsunamin.
Men hade det skett någon mörkläggning? För att få svaret på den frågan söker jag mig till Riksarkivet för finna spår efter uppgifter som kommissionen efterfrågat och blivit nekade. I diariet hittar jag ett dokument registrerat den 24 februari 2005. ”Beställning av e-postlogg” står det och det är regeringskansliets chefjurist Bengt Nordqvist som sänt in det. Det som är insänt är en utskrift av regeringskansliets ut- och ingående externa e-post.

Jag tar kontakt med Bengt Nordqvist som bekräftar att han den 22 eller 23 februari 2005 hade ett möte med katastrofkommissionens ordförande Johan Hirschfeldt om vilket material man kunde erbjuda från regeringskansliet. Det man kommer överens om och som sänds över är en fullständig förteckning över e-post som sänts in eller ut från regeringskansliet. Nordqvist erbjuder också katastrofkommissionen tillgång till den interna loggen över e-post som skickats mellan departementens tjänstemän. Hirschfeldt avböjer att ta del av denna logg. Kommissionen anser inte detta nödvändigt för att kunna ta ställning till arbetet i regeringskansliet.
Katastrofkommissionen hade alltså från början fullständig tillgång till det e-postmaterial som nu är känt som ”tsunamibanden”. Efter att e-postloggen skickats över i början av den ursprungliga kommissionens arbete så efterfrågar kommissionen aldrig någon komplettering. Men trots kommissionens ointresse beslutar dåvarande chefen för regeringskansliet, Gunnar Holmgren, att spara säkerhetskopior från dessa dagar. Den normala rutinen, beslutad av regeringskansliets arkivarie 2001, är att dessa kopior spelas över eller förstörs efter 90 dagar. Åtgärden kallas för gallring.

När Svenska Dagbladet på hösten 2006 begär ut säkerhetskopiorna så borde de med regeringskansliets normala rutiner ha varit förstörda för många månader sedan. Att så inte är fallet tyder inte precis på någon mörkläggningsoperation utan snarast det motsatta. Men mediebilden blir tydlig. En mörkläggning har skett. Allmänheten fick intrycket av att här fanns information som undanhållits katastrofkommissionen, men så var inte fallet. Reinfeldts presskonferens blir istället början på förvandlingen av en oberoende kommission till en politisk domstol.

Ansvarsfrågan och händelseförloppet efter tsunamin är mycket väl belyst av den första Katastrofkommissionen. Ansvaret föll tungt på statsminister Persson och flera andra statsråd och chefer inom regeringskansliet för den bristande hanteringen. Detta har redan kommissionen kommit fram till. Att e-post som kommissionen tidigare tackat nej till att ta del av ska förändra den bilden är knappast troligt. Granskningen denna gång handlar inte om att dra lärdomar av tsunamihanteringen utan att fälla dom över Lars Danielsson.
Lars Danielsson hamnade i fokus efter den första kommissionens rapport. En av de få oklarheter som redovisades i rapporten var det faktum att Danielsson och dåvarande kabinettssekreteraren Hans Dahlgren inte var överens om hur deras kontakter såg ut under annandagen. Men kommissionen ansåg inte då att detta hade en avgörande betydelse för ansvarsfrågan. Det har det knappast idag heller. Inte heller JO har begärt ut dessa säkerhetskopior under sin granskning av Danielsson. Om Danielsson varit eller inte varit på Rosenbad, läst eller inte läst ett brev på morgonen hade ytterst liten, om någon alls, betydelse för regeringskansliets arbete. Ändå är det detta den nya kommissionen fokuserar på.

SÄPO har nu lagt ner förundersökningen gällande manipulation eller mörkläggning av säkerhetskopiorna. De konstaterar att allt material finns kvar och är oförvanskat. Det som nu återstår är kommissionens granskning, en granskning med ett enda mål: Att ta äran av den avgångne statsekreteraren i statsrådsberedningen Lars Danielsson. Sanningen är det inte fråga om, då hade Hirschfeldt berättat att han tackat nej till regeringskansliets e-post för två år sedan.

MAGNUS LJUNGKVIST
Magnus Ljungkvist är socialdemokratisk pressekreterare i landstinget. Tsunamiforskningen bedriver han dock på sin fritid. Han lämnade Sverige för en lång dykresa till Förenade Arabemiraten och Oman på annandagen 2004. ”Jag såg de första inslagen på CNN klockan halv sex på morgonen ute på Arlanda.” Han har en privat blogg ”Magnus tankar - politik och annat av en medelålders vit man”.

Läs Magnus Ljungkvists blogg här!
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag