KRAV PÅ MISSBRUKARVÅRDEN. En effektiv och human missbrukarvård ställer krav på både politiskt mod och nytänkande hos regeringen och Maria Larsson, skriver sju skribenter. Foto: Olof Abrahamsson
KRAV PÅ MISSBRUKARVÅRDEN. En effektiv och human missbrukarvård ställer krav på både politiskt mod och nytänkande hos regeringen och Maria Larsson, skriver sju skribenter. Foto: Olof Abrahamsson

Missbrukarvård måste baseras på vetenskap

Publicerad
Uppdaterad
Den svenska missbrukarvården har under decennier kännetecknats av ideologiska låsningar. Stelbenta principer har inneburit att misslyckade inslag i vården bevarats. Ett exempel är LVM, tvångsvården för vuxna missbrukare. Trots bristande vårdresultat har LVM-institutionerna överlevt. Principiella argument om vikten av att samhället skickar rätt signaler har också gjort att effektiva insatser hållits tillbaka. Konflikterna om metadonbehandling och sprutbytesprogram är de tydligaste exemplen.
De största förlorarna är missbrukarna och deras anhöriga. Tusentals människor har gått en alltför tidig död till mötes när politiskt korrekta men ineffektiva insatser getts företräde framför insatser med dokumenterade effekter.
Men även skattebetalarna har anledning att vara missnöjda. Genom åren har många miljarder kronor slängts bort på "behandlingar" som i bästa fall varit verkningslösa. Vissa kommuner skickar till exempel fortfarande missbrukare till behandlingshem som drivs enligt scientologernas lära.

Nu finns ett gyllene tillfälle att ompröva politiken. Under förra mandatperioden tillsattes Missbruksutredningen, ledd av Gerhard Larsson. Det som hittills blivit känt tyder på att han inte har fjärmat sig från de känsliga frågorna. Maria Larsson har beställt utredningen, men har i andra sammanhang tagit avstånd från flera slutsatser, inte minst synen på frågan om skadebegränsning.
Det mest centrala i utredningen är att tillgängligheten till vård måste öka och samordningen mellan olika insatser förbättras. Sannolikt behöver ansvarsförhållandena inom missbrukarvården ändras. Det delade huvudmannaskapet, där socialtjänsten har huvudansvaret medan sjukvården står för medicinska insatser, gör att människor ofta faller mellan stolarna.
Utredningen har betonat att läkemedel för behandling av alkohol- och narkotikaberoende måste utnyttjas mer - en kontroversiell fråga bland många drogpolitiska lobbyorganisationer. Ökad förskrivning är viktigt, särskilt när det gäller moderna läkemedel mot alkoholbereonde. Men det får inte ske på bekostnad av psykosociala insatser.

Att utredningen lyfter frågan om skadebegränsning (harm reduction) är också kontroversiellt, men mycket välkommet. Skadebegränsade åtgärder behöver utvecklas och spridas över landet.
Sprutbytesprogram, en internationellt sett välbeprövad smittskyddsåtgärd, finns alltjämt bara i Skåne, även om frågan nu är högaktuell i Stockholm. Lågtröskelboenden för äldre alkoholister och information om säkrare droganvändning är effektiva insatser, men ses ofta som oförenliga med drogpolitikens övergripande mål. Här finns mycket att lära av andra EU-länder.
Skadebegränsning handlar också om att acceptera andra mål än absolut drogfrihet. Många gånger är minskad dödlighet och förbättrad social situation i fråga om kriminalitet, boende och försörjning både rimligare och bättre behandlingsmål än kategoriska krav på nykterhet och drogfrihet. I Sverige kan återfall leda till att klienter stängs av från såväl vårdinsatser som sysselsättning och boende - ofta med tragiska konsekvenser.
Den höga svenska narkotikadödligheten är till stor del en följd av att vi avstått från att använda oss av effektiva skadebegränsande åtgärder. Det är skamligt, och ovärdigt en modern välfärdsstat.
De problemområden vi nu har tagit upp har i åratal varit välkända bland forskare och många yrkesverksamma. Att trots detta så lite hänt beror på det kunskapsförakt och den förlamande "vi är bäst i världen"-inställning som styrt svensk alkohol- och narkotikapolitik.
En effektiv och human missbrukarvård ställer krav på både politiskt mod och nytänkande hos regeringen och Maria Larsson. Missbruksutredningens förslag är alldeles för viktiga för att gömmas undan i någon låda på regeringskansliet.

ADAM CWEJMAN
CLAUDIA FAHLKE
BJÖRN FRIES
MARKUS HEILIG
BJÖRN JOHNSON
STIG NYMAN
ALICE ÅSTRÖM

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag