Mats Gerdau, M, är gruppledare i riksdagens socialutskott.  Varje dag finns det förare som använder narkotikaklassade läkemedel i trafiken som de har fått utskrivet av läkare. Vid dessa fall görs ett undantag ifrån regeringens uppsatta nollvision för narkotika i trafiken och ansvaret läggs över till föraren att iaktta försiktighet. Detta tycker vi är helt oacceptabelt. Att bruka narkotika i samband med bilkörning är farligt, oavsett om preparatet tas illegalt eller via recept.

Att inte använda alkohol eller andra droger i trafiken är en självklarhet för de allra flesta. Omdömet och reaktionsförmågan blir försämrad, synen och andra impulser blir också negativt påverkade. Ändå sker i genomsnitt cirka 16 000 bilresor varje dag med förare som är så pass påverkade av någon drog, att de skulle dömas för rattfylleri om de stoppades av polisen.

D et är förbjudet enligt lag att köra med ett narkotikaklassat ämne i blodet, oavsett om man är påverkad eller inte. Det beror på att narkotika precis som alkohol påverkar kroppen på ett sätt som inte passar ihop med att framföra ett motorfordon. Som narkotika räknas både illegal och legal narkotika. Det innebär att det finns en nollgräns för allt som vanligen förknippas med narkotika, exempelvis amfetamin, hasch och kokain. Men det finns även många fler substanser som är narkotikaklassade. Tyvärr omfattas i nu läget inte förare som kör under påverkan av receptbelagda droger av denna lagstiftning. Det vill jag till sammans med Krister Hammarbergh, M, gruppledare i riksdagens justitie ­ utskott, och Jan-Evert Rådhström, M, vice ordförande i riksdagens trafik utskott, rätta till.

En annan utmaning för polisen att möta detta samhällsproblem är dessutom att till skillnad från att ta ett rutinmässigt utandningsprov för att mäta alkohol­halten, måste polisen ha skälig misstanke om drogpåverkan för att ta blodprov och mäta ögonens pupiller. Vi anser att det är mycket viktigt att regeringens nollvision mot narkotika i trafiken tas på allvar och att det därför är dags att ge polisen full möjlighet att genomföra rutinmässiga tester även inom detta område.

En orsak till att lagstiftningen inte tillåter rutinkontroller av narkotika är att det hittills saknats lämpliga testmetoder. En f örare som inte är misstänkt kan inte tvingas lämna ett urin- eller blodprov vid vägkanten. Men i dag finns ny svensk teknik där man med hjälp av ett enkelt salivtest snabbt och icke integritetskränkande kan drogtesta bilförare. Testförloppet går snabbt, vilket är en förutsättning för att polisen praktiskt ska kunna utföra rutinkontroller.

Polisen vittnar att läckaget från receptbelagda droger såsom Metadon och Subutex har ökat markant de senaste åren till missbrukarkretsar sedan allt fler ställen erbjuder substitutions­behandling och ofta i väldigt höga utskrivningsdoser. Under perioden 2006-2010 ökade förskrivningen av metadon med 70 procent och antalet dödsfall med över 300 procent.

Sammantaget är vår bedömning därför att det är dags att rätta till de luckor som finns i lagstiftningen gällande droger i trafiken. En person som framför ett fordon drogpåverkad är lika farlig för sig själv och sina medtrafikanter oavsett om preparatet tas illegalt eller via recept. Polisen behöver dessutom rätt verktyg för att kunna stoppa förare som kör under drogpåverkan. Droger hör inte hemma på svenska vägar.

Mats Gerdau, M, är gruppledare i riksdagens socialutskott.