"Mer teater räddar
inte skolresultaten"

Publicerad

Flit, egen ansträngning och hårt arbete har fått ge vika för curlinggenerationens krav, skriver Rebecca Weidmo Uvell i en replik till Fridolin och Bah Kuhnke.

Utbildningsminister Gustav Fridolin och kulturminister Alice Bah Kuhnke påstår i sin artikel att var du kommer ifrån allt mer avgör vilka betyg du får. Och att vi kan utjämna skillnaderna med ”estetiska läroprocesser”, det vill säga mer kultur i skolan. Den här retoriken känns igen från bland annat Vänsterpartiet, som i debatt efter debatt häver ur sig att de socioekonomiska skillnaderna ökar i skolan.

Problemet är att det är fel. Helt fel faktiskt. Enligt både PISA och Skolverket i rapporten "Likvärdig utbildning" (2012) har inte socioekonomisk bakgrund fått ökad betydelse och kan inte förklara ökade skillnader i resultat mellan skolor. Faktum är att effekten på resultatet till och med minskat något sedan 2001. Ändå fortsätter vissa politiker att upprepa detta gång på gång. Och hur ska vi kunna lösa verkliga problem om vi bygger retorik och lösningar på något annat?

När till och med landets utbildningsminister bygger sin argumentation på ideologiskt ihopsnickrade påståenden i stället för på fakta fördummas debatten och vi riskerar att än en gång skjuta över målet. De som står med Svarte Petter är eleverna. Som vanligt.

Samma sak med påståendet att kultur ska kunna lösa problemen. Var finns referensen till etablerad forskning? För tittar man där och inte i Miljöpartiets partiprogram eller på Waldorf-skolornas hemsida hittar man svaret. Att den svenska skolans dåliga resultat kan lösas med framför allt två saker enligt såväl OECD som PISA: ökade lärarlöner och bättre lärare. Att minska klasser och öka resurserna är till exempel helt fel väg att gå. Kultur som lösning nämns alltså inte alls.

En annan sak som är verklig men som inte nämns i debatten är att en av skolans stora problem med sjunkande resultat finns i en särskild grupp – barn födda utomlands. Medan skillnaderna mellan barn födda i Sverige av utländska föräldrar och barn födda av svenska föräldrar nästan försvunnit sedan 1998 har skillnaderna mellan dessa barn och de födda utomlands ökat drastiskt. Idag har utlandsfödda över 45 meritvärdespoäng lägre än de andra två grupperna. Det är alltså här de stora problemen finns.

Ett barn som inte har fullständiga betyg i grundskolan kommer inte bli hjälpt av mer teater och dans i skolan. Hur ska fler timmar i bild fixa att ett barn knappt kan läsa? Lösningen är i stället bättre lärare, mer uppföljning och mer egen ansträngning. För det är något OECD också konstaterar - att svenska elever ger upp för snabbt. Och det är inte så konstigt, med ett samhälle som just nu domineras av offerretorik och rättighetsmentalitet. Där flit, egen ansträngning och hårt arbete fått ge vika för curlinggenerationens krav.

Om vi inte börjar prata om skolan baserat på verkligheten utan fortfarande låter oss luras av politiker med ideologiska baktankar kommer vi aldrig lösa den alarmerande situationen vi har i dag. Och det är att svika de redan svikna barnen.

 

Rebecca Weidmo Uvell, liberal debattör

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag