FORT FARANDE BÄST. Forskaren Bengt Johansson anser att de traditionella valaffischerna är överlägsna de mer modernakampanjkanalerna så som twitter och blogg.
FORT FARANDE BÄST. Forskaren Bengt Johansson anser att de traditionella valaffischerna är överlägsna de mer modernakampanjkanalerna så som twitter och blogg.

Mer krut i valaffischer än twitter och bloggar

Publicerad
Uppdaterad
Vem behöver valaffischer? Visserligen har de varit en självklar ingrediens i de svenska valrörelserna i mer än 100 år, men nu borde väl ändå valaffischerna kunna tas bort? Inte minst när flera nya kampanjkanaler verkar ha slagit igenom på allvar. Jag tänker då på tv-reklamens intåg och de sociala medierna, som verkar uppta kampanjmakares tankar mer och mer. Att slösa pengar på att trycka affischer känns ju lite gammalmodigt när det finns digitala medier i överflöd att lägga tid och pengar på.

Jag ska dock inte göra det klassiska felet som många siare gör och dödförklara kampanjkanaler i förtid. Valaffischerna kommer kanske att försvinna, men troligare är att de kommer hänga med ett tag till. Vi vet nämligen genom att titta bakåt i historien att nya kampanjkanaler väldigt sällan ersätter gamla. När det kommer något nytt får oftast de gamla sätten att sprida politiska budskap leva vidare sida vid sida med de nya. Den enda kanal jag kan påminna mig som verkligen försvunnit var valfilmen, som gick i graven när tv gjorde sitt intåg i slutet på 1950-talet. Tittar man i valkampanjernas historia är det därför påfallande många metoder som fortfarande används trots att de slog igenom i början på förra seklet - annonser i dagspress, dörrknackning, flygblad och valaffischer.

Ett viktigt skäl till att vara hoppfull inför valaffischens fortsatta liv är att det inte finns några egentliga alternativ i det offentliga rummet. Den dagen stadsrummet är fyllt av digitala bildskärmar som partier och kandidater kan använda kanske man inte längre behöver trycka affischer. Men så länge som inga alternativ finns behövs valaffischerna för att höja temperaturen på valrörelsen, signalera till väljare och partimedarbetare att det är dags för demokratin att mobilisera sig till val och ge kandidater en plattform att visa upp sig på. När vi dessutom måste klicka oss in på bloggar och hemsidor och tv-reklamen är på tok för dyr för enskilda kandidater, behöver inte minst lokala kandidater ha en möjlighet att nå ut till väljarna.

Men vad som är den största faran för de svenska valaffischerna är nog att de tenderar att bli allt mer intetsägande. Det är inte så ofta som de har tydliga politiska eller ideologiska budskap, varken på bild eller i text. Budskap som "Alla ska med" och "Rösta på din sjuksköterska" eller ansiktsbilder på leende partiledare höjer ju knappast valtemperaturen. Men goda förebilder finns för dem som vill ha slagkraftiga affischer. Partierna behöver faktiskt bara leta i sina egna arkiv för att hitta affischer som både är ideologiskt starka och bildmässigt intressanta. Vill partierna skaka lite mer liv i en hundraårig kampanjkanal behöver de bara gräva där de står.


Bengt Johansson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag