160 000 LÄSARE. Medlemmarna i Vision behöver en självständig tidning som granskar den egna verksamheten.
160 000 LÄSARE. Medlemmarna i Vision behöver en självständig tidning som granskar den egna verksamheten.

Med sitt eget bästa framför medlemmarna

Publicerad

Visions kontrollbehov strider mot den princip som byggt upp den svenska fackföreningsrörelsen, varnar Helena Giertta och en rad TCO-publicister.

Fackförbund är demokratiska organisationer som byggs upp av sina medlemmar, en del av en svensk folkrörelsetradition som bygger på deltagande, engagemang och fri debatt.

De flesta svenska fackförbund har valt att ge ut självständiga medlemstidningar som ger röst åt medlemmarna och fritt granskar förbund, arbetsgivare och politiska beslut. Att de har en självständig ställning är grunden för den trovärdighet som gör deras artiklar lästa och uppskattade av medlemmarna, citerade i andra medier och uppmärksammade i den politiska debatten.

Fackförbundet Vision har beslutat att inordna sin medlemstidning - Tidningen Vision, tidigare SKTF-tidningen - i förbundets kommunikationsavdelning och avveckla det bolag där tidningsredaktionen i dag finns. Beslutet innebär också att utgivningen minskar.

Mot bakgrund av hur effektiva tidningar är för att finna och förmedla kunskap och väcka debatt och diskussion är det tråkigt att Vision, ett förbund som växer, väljer att göra hårda besparingar på tidningsutgivningen. Men det verkligt allvarliga är att medlemstidningen nu berövas sin självständiga position.

Redaktionerna för medlemstidningarna hos de större förbunden inom TCO har alla en ställning antingen som egen enhet i organisationen eller som ett bolag. Det innebär en tydlig skiljelinje mellan medlemstidningen, som bedriver journalistik på medlemmarnas uppdrag, och kommunikationsverksamheten, som förmedlar ett budskap från ledningen. Genom sitt beslut frångår Vision denna praxis.

Att tidningen placeras under kommunikationschefen kommer att göra det mycket svårt för dess redaktion att kunna fortsätta att utifrån journalistiska principer fritt granska det egna förbundet och dess omvärld.

Underlaget för förbundets beslut tyder på att en nedmontering av självständigheten är själva avsikten. Skulle rollen som ansvarig utgivare läggas på någon utanför redaktionen blir denna nedmontering total och förbundets ledning tar fullständig kontroll över den information som når medlemmarna.

Att vilja "tala med en röst" och undvika att budskap "spretar" kan tyckas rationellt, men följer i själva verket en princip som är väsensskild från den som byggt upp svensk fackföreningsrörelse och gjort den stark. En stor demokratisk organisation behöver organ som granskar den egna verksamheten och forum som ger röst även åt medlemmar som ifrågasätter förbundets ståndpunkter, prioriteringar och agerande. Det skapar förutsättningar för en väl fungerande interndemokratisk process och bygger upp ett förtroende såväl bland nuvarande och potentiella medlemmar som bland opinionsbildare och beslutsfattare.

Det gör det möjligt att på ett trovärdigt sätt kritisera missförhållanden på arbetsmarknaden och i samhället.

Alla organisationer är föremål för diskussioner och möter kritik. Om inte förbundet erbjuder arenor för dessa slags diskussioner kommer de i stället att föras på andra ställen, utanför förbundet. I slutänden kan det göra det svårare för förbundets företrädare att överblicka och delta i den debatt som förs om den egna organisationen.

Läsarna är inte dumma. För att bli läst behöver en tidning förtjäna deras förtroende. Det kan bara ske genom att i både princip och praktik göra klart att tidningen är en självständig journalistisk produkt. Det får inte heller råda några tvivel om att den som vänder sig till dess redaktion med information garanteras källskydd också gentemot den övriga organisationen.

Läsarnas tillit och förtroende är förklaringen till att självständiga tidningar har ett helt annat genomslag än kundtidningar och informationsbroschyrer. De större förbunden inom TCO har alla valt lösningar för sina medlemstidningar som garanterar denna ställning.

Vi hoppas att Vision tar till sig de tunga argument som finns för att medlemstidningen ska ges en tydligt markerad självständig ställning och följer den praxis som finns bland TCO-förbunden.

Vi är övertygade om att en sådan medlemstidning bidrar till att Vision står starkare som demokratisk organisation och att de frågor som är viktiga för förbundets över 160 000 medlemmar får ett större genomslag i samhällsdebatten.

 

Alexander Armiento, chefredaktör för Publikt

Unn Edberg, chefredaktör för Finansliv

Lennart Frykskog, t f chefredaktör för TCO-tidningen 

Helena Giertta, chefredaktör för Journalisten

Annica Grimlund, chefredaktör för Lärarnas tidning

Susanna Lundell, chefredaktör för Kollega
 

Irene Wanland, chefredaktör för Vårdfokus

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida