Det är en myt att drivmedlet etanol tränger ut matproduktion i fattiga länder eller skövlar regnskog, skriver Mattias Johansson.
Är E85 verkligen miljövänligt? Är biodrivmedel en energikälla som bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser? Leder en ökad efterfrågan på etanol till att mark som behövs för livsmedelsproduktion i stället utnyttjas för att producera etanol till rika länder?
Åsikterna om nyttan med biodrivmedel i allmänhet och etanol i synnerhet går isär. Etanolens förespråkare hävdar att den ger stor klimatnytta, som kan göra oss mindre beroende av olja och minska koldioxidutsläppen. Kritikerna menar å andra sidan att etanolen inte alls är miljövänlig eller klimatvänlig och att den bidrar till skövling av regnskog, konkurrens om mark och i slutändan matbrist.
Vem har rätt? Och hur ska den vanlige konsumenten agera? Tankesmedjan Fores har i en ny studie granskat debatten och frågetecknen kring etanolen som drivmedel. Detta eftersom vi tror svenskarna vill göra bra miljöval och bidra till bättre energilösningar. Just därför är det viktigt att blivande och nuvarande bilägare får tillgång till objektiva fakta om etanol för att bilda sig en egen uppfattning.
Vår studie ger tydliga svar. Man är inte miljöbov eller någon som bidrar till att tränga ut matproduktion bara för att man tankar sin bil med etanol. Produktion och användning av etanol inom transportsektorn ger en hög och kostnadseffektiv miljönytta, både för den individuella konsumenten och för samhället som helhet. Det är ett beprövat biodrivmedel som enkelt kan användas i transportsektorns befintliga infrastruktur - därmed blir den totala omställningskostnaden relativt låg. På lokal nivå ger etanolanvändningen bevisligen förbättrad luftkvalitet och minskad försurning.
Ser man till effekterna i fattiga länder av att vi i den industrialiserade världen använder etanol från sockergrödor som drivmedel, visar vår studie att dessa är till övervägande del positiva. Samhällsutvecklingen i länder som Brasilien och Tanzania främjas inte bara genom ett tillskott av etanolproducenter, utan även genom att det skapas förutsättningar för modernisering av jordbruket och industrin. Dessa satsningar skapar arbetstillfällen, ökade inkomster och elektrifiering av landsbygden. Likaså stämmer inte myten att produktionen av etanol tränger ut odling av livsmedel. Snarare finns exempel på synergieffekter, att produktionen som helhet blir större.
Då många utvecklingsländer står inför en strukturell samhällsförändring kan en större, global etanolmarknad göra processen mer dynamisk. Därför är det viktigt att industriländerna ger sitt stöd till etanolindustrin i utvecklingsländer genom både investeringar och import av etanol. En ökad betydelse för etanolen som drivmedel ger dessutom utvecklingsländer en viktig roll i den globala kampen för en hållbar utveckling.
Sveriges och världens behov av alternativa drivmedel gör dock att etanol förstås inte är enda lösningen. Satsningar inom etanolindustrin behöver inte, och ska inte, utesluta framväxten av andra alternativa drivmedel. I likhet med variationen av tekniker för att producera el, som redan finns i dag, så kommer transportsektorn att ha ett betydligt bredare utbud av drivmedel i framtiden. Däremot behöver i-länderna vidareutveckla tekniken för etanolproduktion för att vara konkurrenskraftiga etanolproducenter på en global marknad - en utmaning som väl utvecklade länder borde klara av.
Men den etanolkritiska debatt som förs i Sverige förtjänar att nyanseras. Biogasutbyggnaden brottas med problem, särskilt vad gäller tillgången på gas. Infrastrukturen för elbilarna finns i princip inte utanför de största städerna och dessutom är utbudet av motorer ännu allt för litet. Då behövs E85 som ett permanent alternativ till bensinbilar - nu och under överskådlig tid.
MATTIAS JOHANSSONMattias Johansson är vice vd för tankesmedjan
Fores, som i dag presenterar en ny
studie om etanolen som drivmedel.