Markinvesteringar bekämpar hunger

Publicerad

Att investera i mark i fattiga länder har av vissa forskare och debattörer likställts med så kallad landgrabbing, att illegalt eller oetiskt överta mark. Men vi måste våga prata om markinvesteringar och dess roll i fattiga länder utan att detta schablonmässigt stämplas som rovdrift och utnyttjande. I stället måste vi fråga oss hur vi kan få till ansvarsfulla markinvesteringar som är bra för människor, natur och samhällsutvecklingen. Och för matproduktionen. Det är där vårt intresse ligger.

Fram till år 2050 växer världens befolkning med ungefär en miljon människor i veckan. Fler människor behöver mat framöver. Detta faktum ökar kraven på vad jorden ska producera och hur den ska försörja oss.

 

Vad vi än tycker om saken så köpslås det varje dag om rätten till att använda mark. Antingen kan vi stå vid sidan och titta på när detta sker eller så bidrar vi till att investeringarna ger inkomster och ökat välstånd för lokalbefolkningen och genomförs på ett miljömässigt hållbart sätt.

Nu går vi i bräschen för att anpassa en liten del av biståndet till den verkligheten. Tillsammans med Kooperation Utan Gränser, Världsnaturfonden WWF och Global Utmaning samlar vi experter, företag, organisationer och myndigheter för att se hur markinvesteringar kan göras ansvarsfulla och på våra möjligheter att bistå fattiga i anslutning till dessa.

Svenskt bistånd och civilsamhällets organisationer har länge arbetat långsiktigt med att på olika sätt stärka utvecklingsländers institutioner och organisationer men även för att främja hållbara lösningar och konsumtionsmönster. Allt för att länderna själva ska kunna förhandla och försvara sina egna intressen när det gäller investeringar i deras mark. Internationella riktlinjer, starka lokala institutioner och aktiva watch-dog-funktioner är centrala för att företagen som investerar i mark ska följa de lagar och regler som finns. Den typen av stöd ska vi fortsätta med.

 

När vi nu tar ett steg till är vi medvetna om att vi bryter ny mark. Tillsammans med våra samarbetsparter har vi börjat undersöka möjligheterna att starta utvecklingsprojekt i anslutning till markinvesteringar så att fattiga människor som bor där kan dra nytta av investeringen i större utsträckning. Det handlar inte om direktstöd till företag utan om att delta i projekt där exempelvis småbönder har möjlighet att fungera som leverantörer, starta yrkesutbildning eller att förstärka befolkningens möjlighet att påverka investeringen.

Vi kan inte blunda för att både seriösa och mindre seriösa företag ger sig in för att investera i mark i utvecklingsländer. För att minimera riskerna kommer biståndet i huvudsak att gå in och arbeta där någon av utvecklingsbankerna redan är delägare då vet vi att företaget genomgått en första genomgripande kontroll. Viktigt är också att investeringarna bedöms goda och bärkraftiga även för människor som bor i anslutning till marken. Sedan måste företagets fortsatta investering kontinuerligt följas upp och här är de civila organisationerna på lokal nivå av stor vikt.

I Afrika söder om Sahara finns stor potential och goda förutsättningar att öka produktiviteten inom jord- och skogsbruk. Länderna själva kan ha svårt att göra de nödvändiga investeringarna för att utnyttja marken på ett mer lönsamt sätt. Demokratiskt valda regeringar i länder som Liberia, Mocambique, Sierra Leone, Tanzania och Zambia har uttalat att de behöver mer investeringar.

Behovet av mark och att utveckla jord- och skogsbruket i afrikanska länder sammanfaller med andra drivkrafter i världen:

Behovet av att reformera jordbruket för att det ska producera mer mat till världens befolkningar och bidra till ekonomisk utveckling för bönderna själva.

 

Välståndet i folkrika länder Kina, Indien och Brasilien ökar och därmed även konsumtionen.

Osäker tillgång till mat i Gulfstaterna gör att de söker nya marker att odla på.

Regionala och nationella mål om ökad andel förnybar energi och biobränslen. Exempelvis inom EU men även i afrikanska länder såsom Mocambique.

Oroliga finansmarknader i väst gör att finansiärer letar nya investeringar.

Debatten kring markinvesteringar borde präglas mer av såväl kraven på ökad matproduktion, som problem och potential för fattiga människor - och inte bara förkasta alla markinvesteringar som dåliga.

Charlotte Petri Gornitzka
är generaldirektör för Sida

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag