Det behövs tydligare vägledning för vilken kompetens som ska krävas för arbete inom LSS-verksamheter, skriver Maria Larsson.
Karl Grunewald drar ut tidsperspektiven ordentligt när han beskriver kompetensbristerna hos den personal som arbetar på landets gruppboenden för personer med funktionshinder. Det är en belysande exposé över en omvälvande reform med enormt stor betydelse för personer med funktionshinder. I artikeln görs också en riktig bedömning att kompetensutvecklingen hamnade i skymundan när kommunerna övertog ansvaret för dessa boenden från landstingen.
Den decentraliserade struktur som finns i dagens verksamheter, ställer krav på god kompetens och på gott yrkeskunnande. Kommunerna har ansvar för att se till att personal med rätt kompetens kan rekryteras samt att personalen ges möjlighet till kompetensutveckling. Uppenbarligen klarar man inte den uppgiften särskilt väl.
Nu är det visserligen inte så, som Grunewald påstår, att regeringen inte vidtagit några åtgärder för att öka kvalitet och kompetens i de aktuella verksamheterna. Några exempel är att tillsynen över verksamhet inom LSS och personlig assistans har förstärkts. I LSS har också införts möjligheter att utfärda föreläggande med vite om att avhjälpa sådana missförhållanden som har betydelse för enskildas möjligheter att få de insatser de har rätt till samt möjligheter till återkallelse av tillstånd. I de fall då verksamheten inte är tillståndspliktig kan tillsynsmyndigheten förbjuda fortsatt verksamhet.
En omfattande psykiatrisatsning har också genomförts. Det handlar om en mängd insatser tillsammans med huvudmännen inom områdena barn och unga, kompetens och kunskap, meningsfull sysselsättning och stärkt kvalitets- och utvecklingsarbete. Vidare har staten och Sveriges Kommuner och Landsting träffat en överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Målet är att brukarna ska få ta del av insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Inom ramen för denna ges ett nationellt stöd till regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling. Mer behöver dock göras på området.
Kompetens är en mycket central fråga inom alla verksamheter inom LSS. Kompetens är en av de viktigaste förutsättningarna för att lagen ska kunna tillämpas så att rättssäkerhet i handläggning och kvalitet i utförandet ska kunna säkerställas och utvecklas.
Maria Larsson, KD, är barn- och äldreminister Foto: Cornelia NordströmLSS-kommittén redovisade i sitt slutbetänkande, Möjlighet att leva som andra, sina bedömningar som gäller prioriterade utvecklingsområden och kompetensfrågor. Av betänkandet framgår att kompetensfrågor är viktiga när det gäller stöd och service för personer med funktionsnedsättningar. Utredningens bedömning är att regeringen måste överväga en samlad och framtidsinriktad satsning på kompetensutveckling och långsiktig personalförsörjning inom funktionshinderområdet.
LSS-kommitténs betänkande, dess förslag och bedömningar, bereds även fortsättningsvis i Regeringskansliet. Ett besked kan jag redan nu ge: jag kommer pröva möjligheterna att fastställa en tydligare vägledning för vilken kompetens som ska krävas för arbete inom LSS-verksamheter.
MARIA LARSSON
Maria Larsson, KD, är barn- och äldreminister