Tidigare i år drev våra två partier igenom att EU:s direktiv om datalagring ska bordläggas i ett år. Datalagrings­direktivet är en av alla de antiterrorlagar som kommit till i kölvattnet efter den 11 september 2001. Direktivet kommer att innebära allvarliga inskränkningar av grundläggande fri- och rättigheter.
Om direktivet införs kommer operatörerna att tvingas lagra information om alla telefonsamtal, mejl och sms. Enligt IT- och Telekombolagen säger polisen själva att de redan får den information som behövs för brottsbekämpning. Därmed kan direktivets relevans för brottsbekämpning ifrågasättas.

Sveriges regering bör agera för att riva upp eller omförhandla datalagringsdirektivet av flera skäl. För det första kan Sverige påverka och stärka andra länder som är motståndare mot datalagringsdirektivet. I flera EU-länder har direktivet förkastats av författningsdomstolar.
För det andra är en majoritet av riksdagspartierna kritiska till direktivet i sak. Endast Socialdemokraterna röstade för direktivet i EU-parlamentet.
För det tredje har EU-kommissionen precis presenterat en utvärdering av direktivet som visar på integritetsbrister. Förändringar kommer att föreslås och där borde Sverige vara med och påverka. Utvecklingen mot ett allt mer omfattande storebrorssamhälle skrämmer oss. Vi är övertygade om att det inte, i antiterrorismens namn, går att rädda våra fria samhällen genom att inskränka de friheter som samhällena är byggda på.


Maria Ferm och Jens Holm är riksdagsledamöter för MP respektive V