"Margot" heter boken, för den handlar om den som hela Sverige, inklusive författaren, vill ha som sin bästis. Den språklige gymnasten, Bengt Ohlsson, har skrivit den perfekt designade historien som lever upp till den bild av sig själv som Margot Wallström har slipat på under hela sin karriär, i synnerhet sedan hon lämnade regeringen som socialminister.
Göran Persson var elak, han är fortfarande elak. Samma historier om denna elakhet, som jag beskrev i min icke fullt så designade bok om Margot Wallström från 2009, Den svenska modellen återkommer här, men nu är det Margot själv som talar, men efteråt vill hon inte att vi ska tjata om detta. Det finns så mycket annat att lära av boken, förklarar hon i intervjuer.
Det är bokstavligen ett beställningsjobb. Wallström valde Ohlsson. Hans kvicka penna och skarpa öga tecknar på 180 sidor en bild av Hoppet, som han kallar henne.
Med den här boken blir socialdemokratins stora "hopp" också beundrad, för sina små svagheter, för sin klokskap om livet, för sina små aforismer, ofta i form av ett citat från mamma Lydia i Kåge, typ råd till unga flickor: "Gå snabbt och le, så ser ingen att du är ful".
"Hoppets" politiska självbild har byggt på att vara smart, snäll och hygglig. Den lyser i boken, men ideologi och politiskt djup slipper vi.
I stället visar "Hoppet" sig som den skickliga strateg för sig själv, också när hon inte hade några konkreta politiska framgångar att hänvisa till. När hon lämnade som miljökommissionär 2004 fick hon ett tårfyllt farväl av sin personal, som en emigrant som skulle på bege sig över Atlanten. Hon stannade dock kvar i Bryssel.
Den transatlantiska resan fick vänta. Hon emigrerade bara till en annan EU-byggnad för att där bli kommunikationsansvarig kommissionär, ett omöjligt jobb, som hon dock ansåg sig perfekt ägnad åt. (Vem fasen vill tillbaka till Stockholm, bli socialminister i en trött S-regering och gå radikalt ner i lön?)
Min bok var ett försök till granskning av hennes politiska gärning, framför allt under åren i Bryssel. Den väckte hennes djupa harm och hon önskade mig bokstavligen åt helvete.
I "Margot" nämns det andra Brysselmandatet inte med ett ord.
Det hade skadat designen. Bättre då att koncentrera sig på några andra lärdomar från ett långt liv i politikens tjänst. Men "Hoppets" styrka har aldrig legat i det politiska hantverket. Hennes stora styrka är intelligens, medmänsklighet, fingertoppskänsla och förmågan att kommunicera sig själv.
Till och med när hon som ung riksdagsledamot skulle ut och dansa ville hon designa sig själv: Förskollärare lät ju bättre än politiker.
Ohlsson uppehåller sig på tre plan.
På det första rör sig hans resor med Wallström och hennes berättelser från sitt liv, från barndomen i västerbottniska Kåge, de första vuxenåren i Karlstad, och den politiska karriären.
På det andra planet finns hans möten med Wallström i New York, ofta tillsammans med hennes medarbetare, men också i hennes lägenhet på 39e våningen med hänförande utsikt över Manhattan.
Därtill fogas en FN-rapport kursivt in om övergrepp i Guinea.
Som berättartekniskt knep blir det märkligt. De fasor som befolkningen i Guinea utsattes för av sin militär och regering 2009, skildras med knastertorr FN-svenska, och ställs mot "Hoppets" trygga, svenska liv som många kan känna sig igen i om det inte hade varit för hennes internationella karriär. Glesbygdsungdom, en brutal pojkvän, en personlig tragedi, sjukdomar i familjen. Därefter kommer Göran Perssons härskarteknik, svårigheterna att hävda sig som ung ledamot i riksdagen och senare klimakteriebesvär, som hon inte är ensam kvinna att brottas med. Var är parallellerna med de groteska övergrepp som Guineas befolkning utsätts för?
En parallell kommer fram på sidan 111. Där förklarar en advokat för Guineas exilbefolkning att den 28 september var datum för ett av de värsta övergreppen. Wallström flikar in att det är hennes födelsedag, varpå advokaten torrt förklarar att det alltså finns flera anledningar att minnas den dagen.
Ohlsson är helt bedårad av "Hoppet". På sista sidan förklarar att han vid ett internationellt möte känner sig stolt över att vara svensk, stolt över att bära samma pass som hon. Wallström har med boken briljerat med den kommunikation som hon har skött bäst, nämligen historien om sig själv.
EMILY VON SYDOW
Emily von Sydow är EU-journalist och författare till icke auktoriserade Wallström-biografin ”Den svenska modellen”
