I morgon uppmärksammar vi mänskliga rättigheter och alla de modiga män och kvinnor som kämpar för dem. Samtidigt skickar vi ett tydligt budskap till de stater som förtrycker sina medborgare - er tid är förbi. Framtiden tillhör frihet och demokrati.
När den tunisiske grönsakshandlaren Mohammed Bouazizi greps för nästan ett år sen var det ingen som kunde förutse vilka följder detta skulle få. En vardaglig händelse i Tunisien gav upphov till en frihetsrevolution som nu påverkar en hel värld.
Varje dag tar vi del av nyheter om kampen och framstegen för demokrati i Tunisien, Egypten och Libyen. Samtidigt ser vi med stor oro hur regimerna i Syrien och Jemen brutalt slår ner sina folk. Omvärlden måste öppet och tydligt ge sitt stöd till frihetskämparna och motarbeta diktatorerna. Vägen till fred, demokrati och stabilitet för de nyblivna demokratierna är lång och än har vi inte sett resultaten av folkets maktövertag. Här behöver omvärlden stötta och hjälpa till. Detta är en självklar prioritering för Sverige.
Vi ser positiva förändringar även i andra delar av världen. I Burma, länge ett av världens mest slutna och auktoritära länder, har regimen inlett lovande om än försiktiga reformer. Aung San Suu Kyis och den burmesiska oppositionens långa kamp verkar nu bära frukt.
I länder som Syrien, Kongo och Afghanistan är respekt för de mänskliga rättigheterna däremot snarare undantag än regel. I Kina förnekas medborgarna många av de mest grundläggande fri- och rättigheterna. Handlingsutrymmet för människorättsaktivister i Ryssland minskar. I vårt närområde ser vi en tydligt negativ politisk utveckling i framförallt Vitryssland, men också oroande tecken i Ukraina. I flera länder släcks mobilnät och internet ner för att hindra yttrandefriheten.
Antalet internetanvändare har det senaste årtiondet ökat femfaldigt snabbare i utvecklingsländerna än i västvärlden. Mobiltelefonanvändarna är fler än dubbelt så många. Det blir allt svårare för stater att övervaka och kontrollera informationsflödena. De nya teknologierna utgör den nya frontlinjen i kampen för frihet och demokrati. Därför har Sverige gått i täten för ett internationellt arbete för att stärka friheten på nätet.
I regeringens biståndsbudget för 2012 satsar vi ca 4,5 miljarder kr på insatser för att stärka demokrati och respekten för de mänskliga rättigheterna. I budgeten återfinns bl a stöd till utsatta civilsamhällesorganisationer och till demokratirörelser i Mellanöstern och Nordafrika.
Sverige ökar särskilt stödet till nätaktivister och andra aktörer med fokus på informations- och kommunikationsverktyg. Vi har tagit initiativ till en politisk process i MR-rådet i Geneve där vi driver kravet på att de mänskliga rättigheterna också ska gälla på nätet. Under 2012 kommer vi att särskilt fokusera på nätfrihetens betydelse för ekonomisk och social utveckling i utvecklingsländerna.
De positiva tecken vi nu ser är oerhört glädjande. Demokrati ersätter diktatur och frihet förtryck. Vi har en skyldighet att stödja dem som riskerar sitt arbete, sin hälsa och till och med sina liv i kampen för värderingar som vi delar och tar för givet. Mycket återstår att göra innan frihet, demokrati och respekten för mänskliga rättigheter är lika självklara i resten av världen som de är i Sverige. Låt oss tillsammans arbeta för att detta blir verklighet.

Carl Bildt och Gunilla Carlsson

Carl Bildt, M, är utrikesminister och
Gunilla Carlsson, M, bistånds­minister.