Gudrun Schyman och Sarah Nilsson Dolah, Feministiskt initiativ.
Gudrun Schyman och Sarah Nilsson Dolah, Feministiskt initiativ.

Mänsklig säkerhet före militär osäkerhet

Publicerad

Skapa förutsättningar för fred i stället för spänningar mellan länder. Det är realism enligt en feminist, skriver Gudrun Schyman och Sarah Nilsson Dolah (Fi) i debatten om försvarets ökade anslag. 

REPLIK. 

Gulan Avci och Maria Nilsson från Liberala kvinnor pekar ut en viktig skiljelinje mellan den liberala feminism de förespråkar och Feministiskt Initiativs syn på försvarspolitiken. Vad vänsterfeminister anser i den här frågan vet vi inte men får förmoda att de som finns i Vänsterpartiet står bakom partiledningens krav på ökade anslag till försvaret och att återinföra värnplikten.

 

LÄS MER: Kvinnors frihet behöver försvaras med vapen, Schyman 

 

Feministiskt Initiativ gör en annan analys av läget. Vi vill sänka anslagen till försvarets militära del och höja dem till dess civila del. Militärens roll bör minskas medan rollen för till exempel Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap bör utökas.

Terrorism kännetecknas av dåd utförda av enskilda individer. Försvaret står sig slätt mot dessa hot. Var har Avci och Nilsson sett att ökad militarism leder till färre terrorhot? På vilka platser i världen kan ni hitta belägg för detta? Feministiskt Initiativ tror i stället att vi måste angripa problemet med terrorism på flera fronter. Underrättelsearbete är en viktig del av arbetet mot terrorism och självklart kan detta utföras inom civila organisationer. Vi vill även satsa på ökad förmåga att ta tag i tidiga tecken på radikalisering. Sociala förutsättningar som leder sökandet efter nya sammanhang med våldsaspekter måste adresseras.

 

LÄS MER – Gudrun Schyman: Ge försvaret mindre pengar, inte mer 

 

Sverige som inte ligger under ett direkt säkerhetshot från något land i dag borde inte satsa på militär upprustning, närma sig Nato, satsa på värnplikt och sammantaget höja spänningsläget och risken för våldsamheter mot det egna territoriet. Fokus måste ligga på att skapa förutsättningar för fred och inte på att förstärka krigsretorik och spänningar mellan länder. Det är realism enligt en feminist.

I internationella insatser finns kompetens och erfarenhet inom Försvarsmakten som ska tas tillvara på. Sverige har länge ansetts som en spänningsminskande och diplomatisk kraft i internationella sammanhang och detta vill vi fortsätta bygga på. De internationella insatser som gör mest nytta är de som bygger förutsättningarna för långsiktigt hållbar fred, vilket innefattar långt mycket mer än närvaron av militära medel. Jämställdhetssatsningar, infrastruktur, utbildning är bara några sådana insatser som Sverige bör bidra med i internationella insatser.

Förändring tar tid, liksom fredsbyggande. Därför förespråkar vi en successiv omställning av det militära försvaret. Att sätta mänsklig säkerhet före militär (o)säkerhet gör oss visserligen unika i svensk politik i dag men vi stöder oss på gedigen forskning och FN:s sedan länge uttalade ambitioner.

Liberala Kvinnor verkar stödja sig på den urgamla devisen ”Om du vill ha fred, förbered dig för krig”. Feministiskt Initiativ säger precis tvärtom: ”Vill du ha fred, förbered dig för fred.”

 

Gudrun Schyman

Sarah Nilsson Dolah 

Feministiskt initiativ

 

SVAR DIREKT – Gulan Avci: Verkligheten talar emot Schyman

Relaterade ämnen
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag