Gudrun Schyman. Foto: Ylwa Yngvesson
Gudrun Schyman. Foto: Ylwa Yngvesson

Männen måste befrias från våldsmonopolet

Publicerad

Lösningen för fotbollen är inte tomma läktare - männen måste befrias från våldsmonopolet, skriver Gudrun Schyman.

Fotboll skall vara en familjefest och en folkfest. Inget slagfällt med döda och sårade. Men nu blev det det. Igen. Flera sårade och en död. En man. Dödad av andra män. Supportervåld och läktarvåld. Vi har sett oroande rubriker otaliga gånger.

Sedan år 2000 har över 200 kvinnor i Sverige dödats av en man, pojkvän eller exman. År 2012 anmälde 28 300 kvinnor att de misshandlats. Vi vet att det verkliga antalet är mycket större. Kvinnojourer, polis och socialtjänst säger att vi ska multiplicera med fyra. På väg hem väljer var tredje ung kvinna en annan väg än den snabbaste, för att de är rädda att bli misshandlade eller överfallna. En dryg fjärdedel av unga kvinnor känner sig otrygga på kvällar och helger. Flest övergrepp sker i hemmen.

 

Vi har ett gigantiskt och grundläggande våldsproblem i alla våra samhällen Våldet som reaktion och aktion. Våldet som oorganiserat och organiserat. Våldet som en grundläggande föreställningen om vad det är att vara man.

 

Maskuliniteten och den patriarkala dominansen förkroppsligad i våldshandlingar finns på alla nivåer i samhället. I de nära och intima relationerna (mäns våld mot kvinnor, våld i namn av heder, våld i samkönade relationer, med mera), i våldet på gatan, män mot män, i polisens våldsmonopol och i det yttersta maktinstrumentet – det militära våldet.

Våldets funktion, oavsett samhällelig nivå, är att upprätthålla kontroll, det vill säga att utöva makt. Hot om våld och utlöst våld drabbar kvinnor i en utsträckning som få vill erkänna. WHO talar om det globala kriget mot kvinnorna, som skördar fler dödsoffer än något krig eller någon epidemi någonsin gjort. Också våldet mellan män, i namn av konkurrens och dominans, som dådet i Helsingborg är ett exempel på, är sanktionerat i den traditionella mansrollen. En man ska hävda sig. En man ska inta vara mjäkig. En man an ska ta strid. Och det är i stridens hetta som känslorna får finnas. Bara där. Den enda gången du ser män gråta eller pussa varandra öppet är när laget vinner eller förlorar.

Samtidigt – det vi ser på den internationella arenan just nu är en uppvisning i hur det organiserade, det militära, våldet kan användas för att utöva kontroll. Putin hotar om militärt våld för att få kontroll över inte bara Krim utan även Ukraina. Det handlar om stormaktsdrömmar kopplade till territorier och tillgång till hav. Det är klassiskt. Det handlar om kontroll.

 

Våldet syfte är makt och kontroll. Över en kvinnas liv, över en ung mans eller kvinnas sexualitet, kontroll över konkurrerande gängs revir eller maktmätning, kontroll över en geografisk region, över åtråvärda råvaror eller geopolitiskt strategiska land- och havsområden. När butiker plundras i samband med krig och naturkatastrofer plundras också kvinnors kroppar. Destabilitet föder krav på kontroll, på alla plan, i alla relationer.

Allt detta hänger ihop. Våldets olika nivåer och samhälleliga strukturer vilar på samma grund – den patriarkala. Den som uttrycks i att män förväntas försvara kvinnor och barn, och territorier, med våld och med vapen i hand. Trots att det inte fungerar så fortsätter detta vansinne. De samhälleliga förlusterna är gigantiska och de mänskliga förlusterna är ofattbara.

Vi måste våga se samband och sammanhang. Vi måste en gång för alla befria manligheten från våldsmonopolet och börja bygga en säkerhetspolitik som har som mål människors säkerhet. Varje internationell konflikt borde generera krav på militär nedrustning. Varje misshandlad eller mördad kvinna, varje utslag av idrottens läktar- eller supportervåld, borde generera en diskussion om hur vi ska bygga en säkerhetspolitik för människor. Lika lite som de internationella konflikterna kan lösas med militärt våld, lika lite är lösningen för fotbollen tomma läktare eller för mäns våld mot kvinnor tomma gator och tomma sovrum.

Det handlar om ett strukturellt problem i samhället, som måste mötas med strukturella åtgärder: ett långsiktigt hållbart arbete för jämställdhet från förskolan till förtagen. All utbildning, på alla nivåer, ska genomsyras av genusperspektiv och normkritik, könsstereotyper ska motverkas i alla verksamheter, både offentliga och privata. Militär nedrustning och stopp för vapenexport är utgångspunkt för en mänskligt hållbar säkerhetspolitik.

 

Ett första och grundläggande steg måste vara att männen måste befrias från våldsmonopolet!

 

GUDRUN SCHYMAN,

är talesperson för Feministiskt initiativ

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag