Flytta fokus. "Det är hög tid att samhället slutar prata så mycket om sexarbetare och i stället börjar prata med dem", säger Lisa Magnusson. Bilden är från Rosenlundsgatan i Göteborg som är känt som en plats med mycket prostitution. Foto: Jan Wiriden
Flytta fokus. "Det är hög tid att samhället slutar prata så mycket om sexarbetare och i stället börjar prata med dem", säger Lisa Magnusson. Bilden är från Rosenlundsgatan i Göteborg som är känt som en plats med mycket prostitution. Foto: Jan Wiriden

Lyssna på vad sex- arbetarna har att säga

Publicerad

Genom att prata om sexarbete och trafficking som en och samma sak förringar man faktisk människohandel och fråntar kvinnor rätten till sina kroppar, skriver Lisa Magnusson.

Det är märkligt hur kära folk kan bli i sina politiska idéer. Själva den huvudstupa förälskelsen är så klart lätt att förstå. Man ser ett samhällsproblem, man hittar en lösning. Klart man blir förtjust.

Mindre förståeligt är hur man kan fastna så i en vision att man helt glömmer bort skälet till att man föll för den från första början, nämligen att man ville förändra saker till det bättre. Den svenska sexköpslagen är ett väldigt bra exempel på det.

Sexköpslagen ser så genial ut på papperet. Den har gjort det olagligt att köpa sex, men inte att sälja. Det är en mycket tilltalande symbolik för alla som instinktivt känner att sex bör vara en upphöjd akt, och att inblandningen av pengar är att reducera den till ett motbjudande gnuggande av kroppsdelar.

Samma instinktiva känsla säger oftast vidare att kvinnor helt enkelt inte klarar den här sortens fulsex. Att de måste må mycket dåligt av det. Det är också därför sexköpsfrågan nästan uteslutande kommit att handla om just kvinnor. RFSL:s rapport "Osynliga synliga aktörer" visar att myndigheterna och sjukvården förutsätter att män som säljer sex gör det som ett kul sätt att tjäna lite pengar, medan kvinnor antas egentligen inte vilja utan vara utsatta för mer eller mindre dunkla former av tvång.

Den tendensen är tydlig också i samhällsdebatten.

I förra veckans avsnitt av SVT Debatt pratade den vänsterpartistiska riksdagsledamoten Rossana Dinamarca om sexarbete i termer av "fula gubbar" som letar sig ut på nätet "där småtjejer hänger", om män "som köper kvinnor och utnyttjar deras kroppar". Karin Svensson, ordförande för Roks, sade i Gomorron Sverige samma dag att sexköp är en del av "mäns våld mot kvinnor", och i Aftonbladet påstod hon att "prostitution aldrig är ett frivilligt val". I torsdagens SvD skrev företrädare för en rad olika kvinnoorganisationer att sexköpslagen handlar om "rätten att slippa bli köpt och såld".

Genom att prata om sexarbete och trafficking som en och samma sak förringar man inte bara faktisk människohandel, utan fråntar dessutom kvinnor rätten till sina kroppar och sin sexualitet på ett sätt som man aldrig skulle drömma om att göra med män. Det sorgligaste av allt är att detta paketeras som feminism.

Studie efter studie visar att sexarbetare känner sig överkörda, missuppfattade och trakasserade av myndigheterna. I en forskningsrapport som RFSU släppte förra måndagen framkommer även att många upplever att samhällets stöd har blivit villkorat, att man bara får hjälp under förutsättningen att man vill sluta sälja sex och anpassar sig till den numera lagbefästa teorin om att kvinnliga sexarbetare är offer. Ändå kommer myndigheternas egna utvärderingar fram till att lagen är bra och bör fortsätta finnas - i den statliga utredning som gjordes för några år sedan var detta till och med det i förhand uttalade syftet.

Det är hög tid att samhället slutar prata så mycket om sexarbetare och i stället börjar prata med dem, eller ännu hellre bara lyssnar på vad de har att säga och anpassar sig därefter. Någon kanske vill testa sig för könssjukdomar, en annan vill få juridisk rådgivning, en tredje vill sluta och behöver hjälp med ekonomin. På flera håll i landet finns redan den sortens stöd. Men vård och social omsorg skall inte vara beroende av var man bor eller vilken inställning man har till en fullt laglig syssla.

Oavsett vilken inställning man personligen har till sexarbete är det inte rimligt att en politisk vision tillåts gå före de människor den från början var tänkt att hjälpa, på det sätt som sexköpslagen helt uppenbart har gjort.

 

Lisa Magnusson

liberal debattör och krönikör

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag