Annika Qarlsson (C), riksdagsledamot och arbetsmarknadspolitisk talesperson. Foto: Anna Simonsson

Annika Qarlsson (C), riksdagsledamot och arbetsmarknadspolitisk talesperson.

 Foto: Anna Simonsson
LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson. Foto: Alexander Donka

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

 Foto: Alexander Donka

LO skapar ”andra klassens medborgare”

Publicerad

Den ”andra klassens medborgare” som LO varnar för finns redan – och har skapats av dem själva.

Höga ingångslöner har skapat en hög mur, med konsekvensen att invandrare och ungdomar har väldigt svårt att få jobb, skriver Annika Qarlsson (C).

Det finns tusentals invandrare i Sverige som inte vill annat än att ha ett jobb att gå till. Därför är det glädjande att Socialdemokraterna gått med på Centerpartiets krav att företag utan kollektivavtal ska inkluderas i introduktionsjobben, samt att nyanlända också ska kunna få ett introduktionsjobb.

4 av 5 jobb skapas i småföretagen. Att då utestänga 180 000 småföretag som saknar kollektivavtal, men som ändå har goda villkor, är ett stort steg i fel riktning. Nu kan de i stället vara med och erbjuda nyanlända arbete som kombineras med utbildning.

Men för att introduktionsjobben ska fungera optimalt behöver vi också engagera företagen. Vi vill därför satsa på lärlingsråd, ett samarbete mellan handelskamrar och skolor. Syftet är att skapa intresse genom att företagen får mer makt över innehållet i lärlingsutbildningen. Modellen finns redan i Tyskland, där lärlingsjobben har bidragit till att landet har lägst arbetslöshet i EU.

Vi skulle gärna se att även LO deltog i detta arbete. Tyvärr har de valt en annan linje. LO gillar inte uppgörelsen och skäller på Socialdemokraterna för att de tillåter företag utan kollektivavtal i introduktionsjobben. ”Risken är att man skapar en andra klassens medborgare”, säger Transportarbetareförbundets ordförande Lars Lindgren till Aftonbladet.

 

Men den ”andra klassens medborgare” som Lindgren varnar för finns redan. Här har LO ett stort självrannsakande arbete att göra. De höga ingångslöner som råder på svensk arbetsmarknad har skapat en hög mur, med konsekvensen att invandrare och ungdomar har väldigt svårt att få jobb.

På grund av de höga lägstalönerna i kollektivavtalen väljer arbetsgivaren ofta att anställa en inrikes född, som kan språket, förstår kulturen och har många år på den svenska arbetsmarknaden i sitt CV, i stället för en invandrare som håller på att lära sig svenska, saknar referenser och har en bakgrund på företag och skolor som arbetsgivaren aldrig hört talas om. Lönen som de måste betala är för hög för att de ska våga satsa på en nyanländ. Eftersom Sverige har den mest sammanpressade lönestrukturen i EU blir det dessutom inte mycket dyrare att anställa den som är född i Sverige.

Så byggs de höga trösklar som skapat en arbetslöshet bland utrikes födda på 15,9 procent. Med höga ingångslöner förpassas de till ett liv i utanförskapsområden, beroende av bidrag och berövade på makt över sina liv. Bland inrikes födda däremot ligger arbetslösheten på 5,2 procent. Utrikes födda har alltså tre gånger så hög arbetslöshet. Den skillnaden är bland de högsta i Europa. Trösklarna drabbar även ungdomar, som också har svårt att konkurrera mot äldre, mer erfarna sökande.

 

Dessa murar måste rivas. Här kan LO vara med och göra Sverige till ett mer välkomnande land, genom fler jobb med lägre ingångslöner som ger nyanlända en rättvis chans att pröva sina vingar. De får ett jobb, lär sig språket, träffar arbetskamrater och får en rad i sitt CV. Kort sagt: De integreras.

I Tyskland har man valt den vägen. Där finns det gott om jobb med lägre ingångslöner, vilket har lett till den lägsta arbetslösheten i EU. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda i Tyskland var förra året 6,7 procentenheter lägre än i Sverige, enligt siffror från Eurostat.

Allt fler börjar inse att detta är vägen framåt även för Sverige. För det kan inte vara bättre att nyanlända lever på bidrag och fastnar i utanförskap, i stället för att få ett första jobb med lägre ingångslön, och sedan arbeta sig uppåt i lönetrappan och etablera sig på arbetsmarknaden.

Det är mellan dessa två alternativ det står. Nu hoppas vi att även LO vill vara med och öppna upp den svenska arbetsmarknaden. Annars riskerar hundratusentals människor som flyr till Sverige att fastna i arbetslöshet och utanförskap.

 

Annika Qarlsson

(C), riksdagsledamot och arbetsmarknadspolitisk talesperson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag