Carola Lemne, vd Svenskt näringsliv. Foto: Janerik Henriksson/Tt / TT NYHETSBYRÅNCarola Lemne, vd Svenskt näringsliv. Foto: Janerik Henriksson/Tt / TT NYHETSBYRÅN
Carola Lemne, vd Svenskt näringsliv. Foto: Janerik Henriksson/Tt / TT NYHETSBYRÅN
Peter Jeppsson, vice vd Svenskt Näringsliv. Foto: Henrik Montgomery/Tt / TT NYHETSBYRÅNPeter Jeppsson, vice vd Svenskt Näringsliv. Foto: Henrik Montgomery/Tt / TT NYHETSBYRÅN
Peter Jeppsson, vice vd Svenskt Näringsliv. Foto: Henrik Montgomery/Tt / TT NYHETSBYRÅN

LO-facken hotar den svenska modellen

Publicerad

Den svenska modellen bygger på att arbetsgivarna och facken tar ansvar för hela arbetsmarknaden. Det är ett förtroende vi ska förvalta med omsorg.

Men nu hotas den svenska modellen av krafter inom arbetarrörelsen, skriver Carola Lemne och Peter Jeppsson, Svenskt näringsliv.

Svenska företags konkurrenskraft är en förutsättning för att jobb och goda villkor för medarbetarna ska skapas. Exportindustrin står för närmare hälften av Sveriges BNP och genererar kraft åt hela ekonomin. Att svenska företag lyckas sälja sina produkter och tjänster i andra länder är även avgörande för att det finns resurser att anställa lärare, sjuksköterskor och poliser.

Därför är det viktigt att värna om den ordning för lönebildning vi haft i Sverige de senaste två decennierna, där den internationellt konkurrensutsatta sektorn sätter märket i avtalsrörelsen. Om andra sektorer sätter högre löner får vi en lönespiral där facken i avtalsrörelse efter avtalsrörelse klättrar på varandra för att tillgodose sina egna medlemmars kortsiktiga intresse.

Vi hade en sådan situation under 1970- och 1980-talen. Den resulterade i 1990-talets stålbad med utslagen industri och stor arbetslöshet.

Nu spelar de så kallade 6F-facken, med Byggnads i spetsen, ett farligt spel med den modell vi byggt upp och som under de senaste två decennierna har gett reallöneökningar på närmare 60 procent. I spåren av den misslyckade LO-samordningen kräver de löneökningar långt över vad facken inom industrin har krävt.

 

LÄS MER: Stefan Löfven: Alla människor ska kunna leva på sin lön

 

Ett sådant försök att, i hopp om kortsiktiga vinningar, skjuta ned märket äventyrar en bärande del av den svenska modellen. Dock saknas tillstymmelse av förslag till någon bättre modell som ser till svensk ekonomis långsiktiga utveckling. Detta hot inifrån arbetarrörelsen borde väcka bred oro.

Dagens lönebildningsmodell är samtidigt inte perfekt. De senaste årens löneökningar har blivit dyra och Sverige har tappat i konkurrenskraft. Över 100 000 industrijobb har försvunnit från Sverige sedan finanskrisen. Det behöver vi nu återta. Men det gör vi inte genom att skjuta den svenska modellen i sank, utan genom att parterna tar ansvar för att utveckla den.

 

Vi ser tre områden där det behövs förnyelse:

En mer inkluderande arbetsmarknad. När allt fler hamnar utanför arbetsmarknaden, då skakar den svenska modellens grundvalar. Men inom arbetarrörelsen finns krafter som inte vill släppa in de människor som i dag stängs ute från arbetsmarknaden. Trösklarna in, inte minst för unga och nyanlända, behöver slipas ned.

Attraktiv för fler företag. Arbetsgivare och anställda måste se ett värde i den svenska partsmodellen för att den ska fungera. Modellen måste kunna erbjuda den flexibilitet som krävs för att jobben ska stanna och växa i Sverige. Regelverket kring konflikter på arbetsmarknaden måste ses över, så att styrkebalansen mellan parterna blir mer balanserad och möjligheterna att missbruka konfliktvapnet minskar.

 Djupare förståelse för den internationella konkurrenskraften. Kostnadsökningarna för arbetskraft har de senaste åren varit högre i Sverige jämfört med konkurrerande länder. Samtidigt påverkas hela näringslivet allt mer av den internationella konkurrensen. Vi har inte råd att riskera arbetstillfällen på grund av fackens bristande förståelse för att Sverige är en del av den globala ekonomin.

 

Årets avtalsrörelse kommer att visa om parterna klarar av att upprätthålla och utveckla den svenska modellen. Bara genom stärkt konkurrenskraft skapar vi goda villkor för både företag och medarbetare, såväl som för Sveriges ekonomi och välfärd som helhet.

 

Carola Lemne

Vd Svenskt näringsliv

Peter Jeppsson

Vice vd Svenskt näringsliv

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag