Lisa Bjurwald.
Lisa Bjurwald.

Lisa Bjurwald: Åsikterna identiska med SD:s

Publicerad
Uppdaterad
Lisa Bjurwald är journalist och författare. Hennes bok "Europas skam. Rasister på frammarsch" publicerades i våras.
Anders Behring Breivik är ingen nynazist. Terrordådet i Norge måste bli en varningssignal om den allt mer rumsrena islamofobin, skriver Lisa Bjurwald.

Dagarna efter terrorattacker likt de som drabbat Norge är fyllda av spekulationer. Många av dem kan visa sig vara felaktiga. En högerextrem gärningsman utesluter inte islamistiska kopplingar, då vissa vit makt-aktivister och jihadister ser en gemensam fiende i ”etablissemanget”. Att individer har rört sig mellan de på ytan så paradoxalt motsatta lägren bekräftas av Säpo.
Men om bara hälften av det vi i nuläget vet om den misstänkte mördaren visar sig vara sant, har vi skådat den slutgiltiga konsekvensen av den intoleranta retorik som infiltrerat Europa.


"Hans retorik i linje med antimuslimska rörelsen"


Webbsajten Document.no har publicerat alla kommentarer skrivna av den misstänkte gärningsmannen, 32-årige Anders Behring Breivik. Hans retorik är helt i linje med den paneuropeiska och alltmer rumsrena antimuslimska rörelsen. Muslimer anklagas för att bedriva demografisk krigföring (att med flit föda så många icke-ariska barn som möjligt för att ta över kontinenten). Konspirationsteorier om ”islamisering” av Europa trängs med jämställandet av muslimer, nazister och marxister som anhängare av ”hatideologier”. Det framgår snart att den misstänkte massmördarens åsikter är identiska med dem hos ledande sverigedemokrater, inte extrema nynazister. Kent Ekeroth, SD:s internationelle sekreterare samt riksdagsman, är en av de som liknat religionen islam vid just en hatideologi.

"Dessa idéer återfinns inte bara hos högerpopulister"



Genom främlingsfientliga partiers valframgångar har uppfattningar som tidigare varit förvisade till paranoida nätforum gjort entré i den legitima politiska sfären. Vad värre är: dessa idéer återfinns inte bara hos högerpopulister.
Det senaste året har tunga europeiska ledare som Nicolas Sarkozy, Angela Merkel och David Cameron flirtat med den invandringskritiska väljarskaran genom grova populistiska utspel mot ”multikulturalismen”.
Till sina stödtrupper kan de räkna en kader konservativa och liberala tyckare med antimuslimska fördomar, som nu vädrat morgonluft. Men när det gäller parlamentarisk främlingsfientlighet, våldsamma attacker mot muslimer och förföljelser av romer är dessa aktörer skrämmande oengagerade. Intoleranta idéströmningar om mångfald som ett nationellt hot avfärdas, med en förställd naivitet, som ord utan kraft att påverka debatten. Ansvarslösheten är total.

Stävan att utestänga debattörer


”Norge och Sverige är bland världens mest repressiva pressregimer (presscensur) när det kommer till en kritisk syn på islamisering och multikulturalism”, skriver Behring Breivik på Document.no.
I den konservativa svenska kultursfären drivs samma linje. Den finns en uppenbar strävan efter att utestänga debattörer från det offentliga samtalet, tror tidskriften Axess, som under årets Almedalsvecka anordnade SD-flörtande seminarier som fick Sverigedemokrater att jubla. Äntligen började etablissemanget gå på deras linje om mångkulturen!
Men i fallet Norge är kopplingen mellan retorik och samhällsklimat belagd. Europarådets kommission mot rasism och intolerans (ECRI) har funnit rasistiska övertoner i den norska politiska debatten såväl som sammankopplingar mellan muslimer och terrorism, och stereotypiseringar av personer med muslimsk bakgrund.

Bilden av blond norrman försvårar


I Storbritannien har flera etniska britter planerat fasansfulla terrordåd de senaste åren. Ändå, menar brittiska rasismexperter, har hotet från den enskilde terroristen, ofta med kopplingar till vit makt-rörelsen, fått stå tillbaka för ett snävt fokus på muslimska extremister.
I rapporteringen kring dåden i Norge blev det tydligt hur våra egna terrorexperter missar denna typ av gärningsman – trots att exempelvis skytten i Malmö borde skickat larmsignaler om att det inte bara är Al-Qaida som utgör ett hot.
”Ingen ska skrämma oss från att vara Norge”, sade statsminister Stoltenberg i ett känsloladdat tal. Men när ”ingen” – den ansiktslöse, främmande barbaren – visar sig vara en blond norrman blir fiendebilden mer komplicerad. När en galnings svar på politikers utmålande av mångkulturen som ett hot mot nationen resulterar i krig mot oskyldiga, är tiden kommen att vända blickarna inåt i självrannsakan.
Politiskt ansvarstagande måste bli ledorden i kampen för att skydda den europeiska demokratin mot inre fiender – oavsett om dessa tillber Gud, Allah eller Jahve.

Lisa Bjurwald är journalist och författare.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida