FÅR HÅRD KRITIK. Företrädare för de politiska nätverken Liberati och Svart måndag är starkt kritiska till justitieminister Beatrice Asks proposition om tvångsdrogtester på barn under 15 år. Foto: Jan Düsing
FÅR HÅRD KRITIK. Företrädare för de politiska nätverken Liberati och Svart måndag är starkt kritiska till justitieminister Beatrice Asks proposition om tvångsdrogtester på barn under 15 år. Foto: Jan Düsing

Liberati och Svart måndag: Därför kokar nätet av ilska mot Ask

Publicerad
Uppdaterad
Beatrice Asks syn på integritet och rättsäkerhet är ett demokratiskt hot, skriver Alexander Bard och en rad företrädare för Liberati och Svart måndag.
Vi i de politiska nätverken Liberati och Svart måndag står häpna! Har regeringen inte lärt sig någonting efter bloggbävningen mot FRA 2008? Beatrice Asks proposition om polisiära tvångsdrogtester på barn under 15 år utan föräldrars eller socialtjänstens medgivande har fått bloggosfären att koka. Tusentals unga väljare flyr Alliansen och söker sig till facebookgrupper mot lagförslaget och vädrar sitt politikerförakt. De borgerliga ungdomsförbunden är förtvivlade. Tant Gredelin som kamikazepilot, snacka om missriktad valbomb!

Lagrådet var mesiga mot FRA, men är inte nådiga mot det här lagförslaget. Propositionen anses urholka rättsäkerheten, vara integritetskränkande och oförenlig med proportionalitetsprincipen och kallas en grundlagsstridig smygsänkning av straffmyndighetsåldern. Men regeringen tiger om den förödande kritiken och hänger sig i stället åt orwellska spetsfyndigheter. Johan Pehrson påstår att det är en frihetsfråga för barn att slippa droger: det vill säga om du är emot förslaget så är du för att barn ska få knarka (ridå!). Tvångstester av unga jämförs med alkotester av bilförare och integritetskränkningen jämförs med brottsutredningar med misstänkta personer. Men vem som helst ska inte kunna utsättas för en brottsutredning, det finns faktiskt höga krav för en sådan, även om Pehrson önskar annat. Det är just det som är poängen med kritiken: integritetskränkningen kan ske utan att det finns någon brottsmisstanke.

Asks argument att
"tidiga insatser mot unga som missbrukar är helt avgörande", (DN 13 mars) är relevant, men vad har det med polisen att göra? Barn och ungdomar på glid är och förblir en social angelägenhet som bäst hanteras av skolan, socialtjänsten och föräldrarna. Det är detta arbete som ska utvecklas, inte polisiära maktdemonstrationer. Lagförslaget har ingen annan grund än regeringens fantasifoster om polisbatonger som universallösning på alla problem, och struntar blankt i all beprövad erfarenhet av arbete med barn och ungdomar.

Polisens växande befogenheter
skapar en polisstat. Förbudet mot narkotikabruk används redan på ett godtyckligt och maktdemonstrativt sätt, vilket de dramatiska händelserna vid Hornstull i februari bevisat med skrämmande tydlighet. Detta påpekas också av Lagrådet. På detta svarar Ask bekymmerslöst att "polisen har viktigare saker för sig än att ägna sig åt att trakassera unga" (DN 15 mars). Verkligen? Har Ask så fullt upp med att bombardera oskyldiga medborgare med gredelina skamkuvert att hon missat att internet översvämmas av bild- och ljudbevis på motsatsen?
Lagförslaget står i klar strid mot FN:s barnkonvention. Det försöker regeringen vifta bort med att hävda att lagen är brottspreventiv och för barnens bästa. I själva verket bygger propositionen på förbudet mot narkotikabruk och det är denna lag och dess aggressiva och förlegade strafftänkande som genomsyrar den. För att komma åt drogbruk offras både barnens och föräldrarnas rättssäkerhet och integritet. Det är ett strafftänkande som antas vara effektivt, men redan har visat sig kontraproduktivt och förödande mot barnens psykiska hälsa.

Regeringens svar på kritiken
från den enda juridiska kontrollfunktionen av lagstiftningsarbetet som finns inskriven i vår grundlag, är att med maktens hela arrogans bortse från denna. Därmed undergrävs respekten inte bara för Lagrådet utan för hela lagstiftningsprocessen, vilket är förödande för en livskraftig demokrati och rättsstat. Detta hade aldrig hänt om Sverige haft en författningsdomstol. Debatten kring lagförslaget handlar därmed även om Lagrådets funktion, och det brinner när integritetsfrågan hett visat att vi lever i en tid när det alltför lätt går att införa lagar som kör över de mänskliga rättigheterna och förstör rättssäkerheten.

Det är inte konstigt
att det kokar mot Beatrice Ask i bloggosfären.

LOUISE PERSSON
AMANDA BRIHED
NIKLAS STAROW
MICHAEL GAJDITZA
JENS ODSVALL
ALEXANDER BARD
OLOF BJARNASON

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag