Könsperspektiv. Den av finansmarknadsminister Peter Norman tillsatta utredningen om korruption bör ha ett könsperspektiv. Foto: Bertil Ericson / Scanpix
Könsperspektiv. Den av finansmarknadsminister Peter Norman tillsatta utredningen om korruption bör ha ett könsperspektiv.  Foto: Bertil Ericson / Scanpix

Lena Wängnerud: Korruption hör ihop med män

Publicerad
Uppdaterad
Finansmarknadsminister Peter Normans utredning om politikers och tjänstemäns syn på korruption bör ha ett könsperspektiv, skriver Lena Wängnerud.
Är kvinnor mindre korrupta än män?
Vi känner alla igen Fru Justitia med sin vågskål och sitt svärd. Men är det något mer än en tillfällighet att det är en kvinna som får symbolisera rättvisan? Ska man tro den senaste forskningen om kön och korruption är svaret ja.
Den internationella forskningen om kön och korruption startade för ungefär tio år sedan. Då publicerade en forskargrupp vid Världs­banken resultat som visade att i länder med hög andel kvinnor i beslutsfattande ställning var korruptionen låg. Och, vice versa, i länder med låg andel kvinnor i besluts­fattande ställning var korruptionen hög. Resultaten kvarstod när man tog hänsyn till andra faktorer som ekonomisk utveckling.
Ganska snart kom det fram nya resultat som visade att jämställdhet, en hög andel kvinnor i beslutsfattande ställning, och en välfungerande stat, fri från korruption, ofta går hand i hand men att dessa företeelser inte nöd­vändigtvis behöver ha så mycket med varandra att göra. Den gemensamma nämnaren, menade dessa forskare, är i stället en allmän demokratisk utveckling.
Även feministiska forskare reagerade på resultaten från Världsbanken. De menade att denna typ av forskning bidrog till att sprida en myt om kvinnlig ärlighet som riskerade att slå tillbaka mot kvinnorna själva. Helt plötsligt hade jämställdhet blivit ett verktyg i olika anti-korruptionskampanjer i stället för att ha ett värde i sig.

Men trots dessa invändningar har forskningen fortsatt. Jag har själv gjort undersökningar i Mexiko. Där visar det sig att det mönster man tidigare sett i internationella jämförelser upprepas på regional nivå. Mexikanska delstater med hög andel kvinnor i beslutfattande ställning uppvisar lägre grad av korruption än andra delstater. Framförallt tycks det vara viktigt att kvinnorna är många i beslutsfattande ställning på kommunal nivå. När man hittar dessa mönster inom ett och samma land är det inte längre lika självklart att säga att det rör sig om en allmän demokratisk utveckling.
Jag tror att forskningen om kön och korruption är något väsentligt på spåren. Det är svårt att exakt mäta ljusskygga företeelser som korruption. De mönster som framkommer i förhållande till kön är inte heller perfekta.
I Mexiko är det dock många kvinnliga politiker som har en bakgrund i folkliga sociala rörelser. Dessa rörelser fungerar ofta som vakthundar mot maktmissbruk i samhället. Det behöver inte alls vara så att kvinnor har en högre moral än män, men att kvinnliga politiker agerar strategiskt. Om man har sin bas i ett skikt av samhället där udden är riktad mot makthavare som skor sig själva, riskerar man helt enkelt att skjuta hela sin karriär i sank om man själv börjar ägna sig åt korruption.

Ett exempel på en kvinnlig ledare som gjort karriär genom att vända sig mot "old-boys-networks" är Ellen Johnson-Sirleaf som valdes till Liberias president år 2005. Hon tillträdde efter 14 år av inbördeskrig och förväntningarna var enorma. Hon har själv beskrivit hur hennes ledarskap gjort att vägar, hamnar, skolor och vårdkliniker börjat fungera. Liberia är fort­farande ett av världens mest korrupta länder och det visar att förnyelse tar tid.
Mexiko är också ett oerhört korrupt land. Men förekomsten av variationer mellan mexikanska delstater ger anledning till optimism. Vilka ledare ett land väljer är av betydelse men jag tror inte att förändringarna kommer med en ensam kvinna som Ellen Johnson-Sirleaf. Det som är avgörande är snarast att förnyelse sker i ett brett skikt av ledare.

I Sverige har
finansmarknadsminister Peter Norman just tillsatt utredningen där stats­kontoret ska undersöka hur politiker och tjänstemän ser på korruption. Den internationella erfarenheten visar att det finns anledning att ha med ett könsperspektiv i en sådan utredning. Detta stöds också av en analys som Brottsförebyggande rådet gjort av de ärenden som handlagts vid riksenheten mot korruption mellan 2003 och 2005. Det visar sig att endast få kvinnor, 12 procent, var bland dem som misstänkts för korruption. Den typiske korruptionsmisstänkte svensken är en medelålders man.


Lena Wängnerud
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag