Den obegripligt ängsliga och märkliga hanteringen av P3-kollegan Tove Meyer har skadat SR.
Häromdagen satt ansvarig chef Björn Löfdahl i Studio Ett och halkade omkring i sina försök att förklara beslutet att stänga av Tove Meyer. Han hävdade att orsaken var att hennes roll i bokprojektet "Den motvillige monarken" förändrats. Hon står nu som medförfattare och inte som researcher.
Löfdahl menar att det gör att hon hamnat i dubbla roller och att en lojalitetskonflikt därmed uppstått. Nu anser ledningen att Meyer kanske suttit inne med fakta som hon inte delat med sig av till SR. Att hon möjligen skulle ha haft tillgång till nyhetsmaterial som hon valt att undanhålla sin redaktion.
Detta är med förlov sagt nonsens. Tove Meyer har hela tiden varit en av tre journalister som jobbat med kungaboken och har förstås suttit på precis samma information om innehållet i boken oavsett vad som stått på hennes visitkort.
Argumentet att hon kunde arbeta för SR så länge hon stått för bokens research, men inte i den stund det meddelas att hon också suttit vid tangentbordet håller helt enkelt inte.

Det är ett mycket märkligt agerande som olyckligt nog skadar det som annars från ledningshåll brukar hävdas är det viktigaste SR har - vår trovärdighet. Och skadan tillfogas alltså företaget av dess ledning - inte av Tove Meyer.
SR:s oberoende i förhållande till kungahuset ifrågasattes redan i samband med sommarens bröllopsbevakning, när man gjorde en av Daniel Westlings närmaste vänner till reporter i den redaktion som skulle sköta en del av bevakningen kring bröllopet. Med det hanterandet i bagaget är det desto mer olyckligt att SR på nytt agerar på ett sätt som gör att företagets oberoende kan ifrågasättas.
Detta ifrågasättande levererades i P1:s Studio Ett av hovreportern Daniel Nyhlén som mycket riktigt också kopplade ihop beslutet kring bröllopsbevakningen med det som nu sker. I onsdagens KvP skriver också Gunilla Brodrej om det tidningen kallar SR:s hovsamma medarbetarbetarpolicy.

Att kungabiografin var på väg har uppenbarligen inte undgått SR-cheferna, att den skulle innehålla ytterst kontroversiellt material har även det varit väl känt och att Tove Meyer under flera år arbetat med den kände ledningen alltså också till.
Så varför detta märkliga och panikartade beteende?
Frågan infinner sig - tyvärr - vad det här egentligen handlar om.
Hur gick det till när beslutet fattades? Har SR utsatts för liknande påtryckningar, som de Daniel Nyhlen beskrev att hovet utsatt misshagliga tidningsredaktörer för? Och har SR, hemska tanke, agerat mot Tove Meyer för att inte störa relationen till hovet?
Jag tror verkligen inte det. Eller snarare, jag vill inte tro det. Men att frågorna ens väcks hos mig och hos andra är ett tecken på skadat förtroende.
Det är upp till SR:s ledning att agera för att återställa det.

ANDERS HOLMBERG
Anders Holmberg är programledare för Studio Ett, SR P1