Den senaste tidens köldrekord har gjort att elpriset har fördubblats, på några dagar. Förutom att elpriset är den utgift som oroar hushållen mest, för en normalvilla utgör uppvärmningskostnaderna hälften av boendekostnaderna, så avgör också elpriserna den svenska basindustrins framtid. Höga elpriser äventyrar jobb och välfärd i Sverige. Stabil tillgång till energi till konkurrenskraftiga priser är avgörande.

Det är när kylan slår till som Sveriges sårbarhet visar sig. Priserna rusar i höjden. Effektreserven med bland annat kraftverken i Stenungsund och Karlshamn, som drivs med olja, behöver användas. Sverige tvingas importera el. Elen räcker helt enkelt inte till under kalla månader i Sverige.

Samtidigt har vi i grunden en energiproduktion med mycket små utsläpp av koldioxid. Vattenkraften och kärnkraften gör att vår el är klimatsmart. Det är viktigt att så förblir även i framtiden. Halten av växthusgaser i atmosfären ska enligt våra internationella åtaganden vara på en nivå som innebär att människans klimatpåverkan inte blir farlig.

I dag står det dock klart att de globala utsläppen ökar mer än vad som tidigare konstaterats. De mest kännbara effekterna drabbar fattiga länder och folk som har sämst möjligheter att övervinna dem. Men de påverkar också Sverige.

För att vi ska kunna uppnå Sveriges långsiktiga klimatmål måste vi fortsätta med koldioxidfri elproduktion. Det är grunden i vår klimatpolitik.

Att minska klimatutsläppen handlar om kommande generationers framtid och välfärd. För att garantera detta så måste vi planera för ett kontrollerat generationsskifte av våra kärnkraftreaktorer. En ny reaktor tar ungefär 15 år att få på plats. Den svenska kärnkraften - som står för närmare hälften av den el vi använder - börjar om tio-femton år avvecklas av åldersskäl. Det är hög tid för ett nybyggnadsbeslut för svensk kärnkraft.

Alliansregeringen har upphävt nybyggnadsförbudet och skapat möjlighet för ny kärnkraft. Men än har ingen aktör bestämt sig för att bygga nytt. Orsaken till det går att finna i långsiktigheten. Ett kraftföretag som ska investera 50-60 miljarder i ny kärnkraft måste vara säker på att kraftverket får starta i framtiden, även om Sverige får ett regeringsskifte. Långsiktiga och stabila spelregler är en förutsättning för att industrins intresse ska leda till en byggstart. Det är nödvändigt med en bredare energiuppgörelse.

Valet av Stefan Löfven kan betyda en ny riktning för Socialdemokraternas energipolitik. Det är därför min uppfattning att regeringen och Socialdemokraterna under 2012 ska försöka träffa en ny energiöverenskommelse. Sådana samtal borde kunna komma igång redan under våren. Ytterst handlar detta beslut om att Sverige behöver producera mer el än i dag och samtidigt hålla Sveriges klimatpåverkande utsläpp på en låg nivå även i framtiden. Då kan jobb och välfärd garanteras både för denna och kommande generationer.

Jan Björklund är partiledare för Folkpartiet.