Jiang MillingtonJiang Millington
Jiang Millington
Foto: Shutterstock.Foto: Shutterstock.
 Foto: Shutterstock.

Låt mig tillföra fakta till debatten om adhd

Publicerad

Det spelar ingen roll om vi har diagnos på barnen eller inte, eftersom diagnoserna är ifrågasatta och kunskapsnivån lika usel som de otaliga krönikorna om curlade barn, skriver Jiang Millington.

Adhd är fortfarande en diagnos som möts med häpnadsväckande faktaresistens, trots att intensiv forskning skett sedan åtminstone 1960-talet.

Vetenskapliga framsteg och upptäckter om till exempel hjärnans belöningssystem, impulskontroll och samsjuklighet ignoreras till förmån för grovt kränkande idékonstruktioner om att skolans problem är helvetesföräldrar som curlar ihjäl sina barn (Lärarnas Riksförbund ”Föräldrar från helvetet?” 29/12, 2015) eller att barnen medicineras i stället för att uppfostras eller ges anpassningar i skolan (DN ”Orimligt många behandlas med läkemedel för adhd, 27/7, 2016) eller att föräldrar försöker få adhd diagnoser på barnen för att roffa åt sig vårdbidrag (Expressen ”Vårdbidrag kan leda till adhd-ökning” 7/8 2016).

Så, låt mig tillföra fakta till tyck-debatten om adhd. Är problemet att föräldrar curlar barnen gentemot skolan och inte att barnen har särskilda behov? Medicineras barnen i stället för att uppfostras? Enligt Skolinspektionens kartläggning 2015 är bristerna i stöd till elever med särskilda behov omfattande och innefattar allt från otillräckliga utredningar, ofullständiga åtgärdsprogram och dålig kunskap om diagnoser och stödbehov. Enligt Lärarförbundets enkät 2015 anser inte ens 10 procent av deras medlemmar att kommunerna säkerställer att det finns tillräckliga resurser för särskilt stöd i skolan.

Barnombudsmannens (BO) rapport från i våras visar på kunskapsbristen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och att lagstiftningen brister i skydd för elever med särskilda behov. Bilden bekräftas av forskare på Karolinska institutet som i en kartläggning med över 700 respondenter visar att mellan 80-90 procent av skolpersonalen inte anser att deras utbildning ger dem kompetens nog att möta elever med npf.


LÄS MER: Fem regler som inte existerar i vår familj

 

Nätverket Barn i Behov samlar dryga 3 000 anhöriga och vi vet att hjälpen inte går att få. Det spelar ingen roll om vi har diagnos på barnen eller inte, eftersom diagnoserna är ifrågasatta och kunskapsnivån lika usel som de otaliga krönikor som publiceras i pressen om curlade barn.

Är det föräldrar som hellre vill göra karriär som kräver diagnoser på sina ”älskade stökungar” i stället för att spendera tid med dem? Ett vårdbidrag ökar inte möjligheten att jobba heltid och det är inte heller särskilt mycket pengar.

Det ger föräldrar chans att hindra sig själva från att gå in i väggen och kunna ägna sig mer åt anhörigvård. 73 procent av föräldrarna tycker att det är svårt eller nästan omöjligt att veta var de ska vända sig för att få hjälp eller stöd från samhället, visar en undersökning av Riksförbundet Attention och Trygg-Hansa från 2015. Samma undersökning visar att nästan hälften (48 procent) av föräldrarna är eller har varit sjukskrivna ofta eller i perioder på grund av samhällets dåliga stöd.

Hela 83 procent av föräldrarna har också behövs ändra sin arbetssituation för att få livet att gå ihop.

 

LÄS MER: Man är inte trög bara för att man har adhd

 

Att dra slutsatsen att det är vårdbidraget som orsakat arbetsmarknadens diskriminering av personer med adhd skulle ha varit skrattretande, om det inte vore så att verkligheten inte ger oss anhöriga till barn med adhd och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar någon anledning att skratta. I stället för att göra karriär och jobba heltid ägnar vi oss åt att ge våra ”stökungar” glimtar av hopp och mod att orka fortsätta leva i ett samhälle som hånar deras funktionsnedsättningar helt öppet.

 Bokstavsdiagnoser stigmatiserar inte barn. Medmänniskors fula fördomar stigmatiserar barn. Och deras anhöriga.

 

Jiang Millington

Aktiv i föräldranätverket Barn i Behov

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag