Lydiah Wålsten Foto: Timbro.Lydiah Wålsten Foto: Timbro.
Lydiah Wålsten Foto: Timbro.
Foto: Shutterstock.Foto: Shutterstock.
 Foto: Shutterstock.

Låt kvinnor hjälpa barnlösa för betalning

Publicerad

Att hindra en kvinna från att hjälpa barnlösa mot betalning är en förmyndarmentalitet som rimmar illa med kvinnans rätt till sin egen kropp, skriver Timbros Lydiah Wålsten.

Surrogatmödraskap innebär att en kvinna bär ett barn åt personer som av olika anledningar inte kan få barn mot eller utan betalning.

Just nu utreds frågan och ett förslag beräknas vara färdigt i början av mars för regeringen att ta ställning till. Utredningens slutsatser är redan kända: surrogatmödraskap bör legaliseras, men bara om inga pengar är inblandade.

Det är en slutsats som bygger på en rad felaktiga premisser.

Den första är tanken att graviditetsprocessen inte ska kommersialiseras. Problemet är bara att den är redan kommersialiserad. IVF-behandlingar är en växande bransch med många privata företag som genomför 60 procent eller 10 000 behandlingar per år. Kostnaden kan vara över hundra tusen kronor per par.

Statens Medicinsk-Etiska Råd har också föreslagit att den som är barnlös behöver ha en nära relation till surrogatmamman för att hon ska bli godkänd. I praktiken innebär det att bara den barnlösa som har en stor biologisk familj eller nära vänskapsrelationer kommer att ha möjligheten att få en surrogatmamma. Det är ett diskriminerande krav som sätter en omänsklig press på närstående.

 

Tillsammans kommer denna halva legalisering i praktiken innebära ett fortsatt förbud mot surrogatmödraskap i Sverige. Det kan bara ha en effekt: att människor fortsätter åka utomlands för att bli föräldrar med hjälp av en värdmamma.

För i dag vänder sig många par till andra länder. Anna Arvidsson är doktorand vid Uppsala universitet och intervjuar i sin avhandling femton par som skaffat barn i bland annat Indien och USA. Hennes undersökning visar att paren har övervägt sina beslut noggrant, både moraliskt och ekonomiskt. Vissa par har gjort uppemot tio IVF-försök, och inte sällan har de medicinska skäl som diabetes, eller har blivit friskförklarade från cancer, som gör att de inte får adoptera. De uppger att de hellre hade haft sin värdmamma i Sverige.

Surrogatmödraskap handlar förstås inte bara om föräldrarna, utan också om barnet. Det finns i dag inte något forskningsstöd för att barnet skulle påverkas negativt, däremot finns visst stöd för motsatsen. Generellt är det för tidigt att säga, vilket inte bör vara ett argument för ett förbud.

Barn är ingen rättighet, däremot är det en rättighet att få föda barn om möjligheten finns. Det är en förmyndarmentalitet som rimmar illa med aborträtten att hindra en kvinna från detta privata beslut.

För har en kvinna i Sverige rätt att avsluta en graviditet, bör hon också ha rätten att fullfölja den. Svenska folket är redan där.

 

När Timbro lät Demoskop undersöka frågan var det 51 procent av svenskarna som var positiva eller ganska positiva till en legalisering av surrogatmödraskap. 6 av 10 av alla i barnafödande ålder var positiva. Bland Västerpartiets sympatisörer var siffran 50 procent. Mest kritiska var Kristdemokraternas, (29 %) följt av Sverigedemokraternas (42 %). Trots det argumenterar Vänsterpartiet, Sveriges kvinnolobby, Feministiskt Initiativ och Kristdemokraterna fortfarande i en ohelig allians för att surrogatmödraskap inte ska vara tillåtet. Vi har alltså en konservativ rörelse som inget hellre vill än att stoppa de här barnen från att komma till världen. Och vi har en kvinnorörelse som tycker att kvinnan generellt sett ska ha rätt att besluta över sin egen kropp, bara inte i det här fallet.

Det kan kännas ovant med surrogatmödraskap. Men precis som med IVF är det en utveckling som nu gör det möjligt för fler människor att få det finaste som finns: barn.

Och ett fritt surrogatmödraskap, där man precis som i fallet med IVF kan betala för denna livets viktigaste tjänst, vore en mer rättvis ordning än den lösning som nu föreslås: att bara de med systrar eller nära vänner som kan tänka sig att göra det gratis får möjligheten.

 

Lydiah Wålsten

Kommunikationsansvarig på Timbro

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag