Den mystiska svininfluensa som just nu sprider sig över världen från Mexiko verkar sällsynt elakartad. Eftersom viruset slår mot unga och friska personer kan det få en snabb spridning över världen.
Men det finns något som skulle riskera att få ännu svårare konsekvenser för mänskligheten, nämligen vårt sätt att möta svininfluensan. Risken att det leder till en misstro mot rörlighet, öppenhet och globalisering är stor. Kina och Filippinerna har redan stoppat exporten av fläskkött från Mexiko och delar av USA, och det talas om reseförbud. Det är verkningslösa åtgärder som riskerar att leda till motaktioner och ett klimat av panik.
När sjukdomar sprids över gränserna hörs alltid krav på att de ska stängas. Vanligtvis finns en bred enighet om att det skulle göra ont värre. Denna övertygelse har emellertid sargats svårt av finanskrisen. Viljan att bevara jobb med hjälp av tullmurar kan nu förstärkas av viljan att hålla utlandet borta från hostavstånd.
Vissa politiker kan utnyttja rädslan för influensa som ursäkt för protektionistiska åtgärder som de ändå ville genomföra.

Problemet är att det idag inte finns något globalt ledarskap som kan stå emot sådana rörelser. EU-kommissionen står under allt hårdare beskjutning från de protektionistiska länderna ledda av Frankrikes Nicolas Sarkozy. USA:s Barack Obama talar väl om internationellt samarbete, men sitter samtidigt i knäet på de protektionistiska fackföreningarna.
En handelsstrid förra månaden visar hur snabbt frihandeln kan saboteras. I strid med frihandelsavtalet Nafta stängde Obama de amerikanska vägarna för mexikanska lastbilar. Mexiko svarade omedelbart med att höja tullarna på 90 amerikanska exportvaror.
Det sista en värld i ekonomisk kris behöver är ytterligare hinder för handel och rörlighet. Protektionism prövades av USA efter börskraschen 1929 och bidrog till en decennielång internationell depression. Resultatet i dag skulle bli fördjupad fattigdom i en redan hårt prövad värld.

Naturligtvis skapar globaliseringen nya problem. Ett virus kan röra sig snabbare över världen där vi hinner flyga fem-sex varv runt jordklotet under inkubationstiden. Men globalisering och internationellt samarbete kan också göra att vi möter hälsoproblemen snabbare.
Historien om Sars-viruset 2003 är ett exempel.
Sjukdomen upptäcktes för att kanadensiska hälsomyndigheter hade inlett ett projekt för att tråla internet och då upptäckte att försäljningen av antivirala mediciner ökade snabbt i delar av Kina. Efter att Sars-viruset hade isolerats kunde ett laboratorium i Vancouver ta fram hela gensekvensen på bara sex dagar.
Forskare i Hongkong kunde i sin tur utnyttja detta till att mindre än en vecka senare ta fram ett enklare test som kunde användas på läkarmottagningar för att börja spåra smittan och isolera smittade. Bara fyra månader efter att organismen identifierats lanserade det schweiziska läkemedelsbolaget Roche ett effektivt test som kunde användas på plats och 17 månader senare inledde amerikanska forskare försök med ett vaccin.
Aldrig förr hade världen svarat på en sjukdom så snabbt, därför att informationen spreds omedelbart och hela världen kunde samarbeta om lösningen. Sars tog livet av färre än tusen människor. Om sjukdomen i stället hade brutit ut på 1960-talet kunde den ha skördat upp till 100 miljoner människoliv, enligt Annika Linde, statsepidemiolog på Smittskyddsinstitutet.
Det hade inte hjälpt att virus på den tiden hade färdats långsammare eftersom det hade kunnat färdas obehindrat.
Erfarenheten har gjort att världen är bättre förberedd denna gång. Internationell samverkan är återigen lösningen. Det är till exempel amerikanska och kanadensiska forskare som har hjälpt Mexiko att analysera viruset.

Pandemier hemsöker tyvärr regelbundet världen, men tack vare globaliseringen och den tekniska och ekonomiska utvecklingen är vi bättre rustade inför dem än någonsin. Det värsta hotet är fortfarande fattigdom och underutveckling som gör att de flesta av världens länder inte har tekniken och infrastrukturen att möta problemen. För deras skull borde vi skaffa oss en högre grad av immunitet mot isolationism och globaliseringsmotstånd.


JOHAN NORBERG
Johan Norberg är idéhistoriker och gav nyligen ut boken ”En perfekt storm – hur staten, kapitalet och du och jag sänkte världsekonomin”.
Han bloggar på johannorberg.net.