Lagstifta mot slarvet med skattepengarna

Publicerad

Skattebetalarnas pengar hanteras av kommunala tjänstemän, ändå avkrävs ingen av dem på ansvar. Dags att behandla skattepengarna med den respekt de förtjänar, skriver Rebecca Weidmo Uvell.

Miljarder av skattebetalarnas pengar hanteras av kommunala tjänstemän varje år. Ändå avkrävs ingen av dem på ansvar när de gör ett dåligt jobb och skattebetalarnas pengar bokstavligen försvinner ner i ingenting. Vi får hela tiden rapporter om olika fall av slöseri med skattemedel, ändå är både kontrollsystem och sanktionssystem i vissa fall obetydliga.

Nyligen avslöjade tidningen Byggarbetaren att över 50 miljoner kronor gått till blufföretag bara i Botkyrka och Stockholm senaste åren. Och det är alltså vad man hittills hittat. Med all sannolikhet finns här stora mörkertal, både i Stockholm och i landets övriga kommuner. Tiotals miljoner kronor av skattebetalarnas pengar som bara försvunnit när de istället kunnat göra nytta i till exempel förskolor, äldreomsorg och skolor.

I det här specifika fallet handlar det om att kommunerna betalat dubbla fakturor, inte har kollat upp om bolagen har F-skattsedel, om de utfört jobbet de fakturerat eller om de ens finns på riktigt (!).

I samtliga fall har bland annat tjänstemän fattat dåliga beslut och skött sitt jobb slarvigt. Och det är uppenbart att det saknas kontrollsystem. Om politiker missköter sina jobb utkrävs de på ansvar och kan åtminstone förlora jobbet i nästa val. Om en tjänsteman sköter sitt jobb dåligt och därmed orsakar stora kostnader för skattebetalarna finns däremot inget sätt för de som betalar att utkräva ansvar.

Så här blir det när någon annan betalar.

Fram till 1976 hade vi ämbetsmannaansvar lagstadgat i Sverige, även kallat tjänstemannaansvar. Det innebar att fel eller försummelser i tjänsten kunde leda till att man dömdes för tjänstefel och straffades med böter eller till och med fängelse. Den anställde kunde dessutom bli suspenderad eller avsatt. Men sedan dess har vi inte en sådan lag utan ansvar döms enligt Brottsbalken kap 20. Vad gäller tjänstemännens arbete avgörs det av LAS som alla andra.

Men gång efter annan, när slöseri och slarv upptäcks, slutar det ändå med att det är skattebetalarna som står med notan och den långa näsan. Behövs mer pengar höjer politikerna bara skatten och de som redan betalat slarvet får betala en gång till.

Att hantera skattebetalarnas pengar är inte ett vanligt jobb.

Det är dags att vi permanent höjer respekten för skattebetalarnas pengar och återinför tjänstemannaansvaret.

Vi borde också införa en oberoende kommunrevision, som Riksrevisionens före detta generaldirektör Inga-Britt Ahlenius föreslog i en artikel i DN förra året. Två tredjedelar av den offentliga verksamheten sköts av kommunerna, de hanterar enorma summor skattemedel varje år. Kommunrevisorns uppdrag skulle vara att varje år granska var skattebetalarnas pengar gått och om allt gått riktigt till i kommunerna. Vi skulle då få ett etablerat kontrollsystem som sedan ligger till grund för att utkräva ansvar. Idag kommer många kommuner undan så länge slöseriet inte upptäcks.

Facebooksidan Slöseriombudsmannen har i dagsläget över 55 000 engagerade medlemmar. Och vi växer hela tiden, vi har blivit 3000 fler på bara 3 veckor. Det finns ett mycket stort och utbrett missnöje med hur politiker ser på skattebetalarnas pengar och hur mycket som är rent slöseri.

Detta missnöje måste politiker ta på allvar. Ära den som äras bör. Och äran kommer att gå till de politiker som visar att de på allvar kommer att driva frågan om att motverka slöseriet.

Dags att behandla skattepengarna med den respekt de förtjänar.

 

Rebecca Weidmo Uvell

Slöseriombudsman

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida