Ann Heberlein. Foto: Ulf Ryd / KVP/EXPRAnn Heberlein. Foto: Ulf Ryd / KVP/EXPR
Ann Heberlein. Foto: Ulf Ryd / KVP/EXPR
Foto: Shutterstock.Foto: Shutterstock.
 Foto: Shutterstock.

Kyrkan vill inte leda ett kristet samfund

Publicerad

Väldigt många medlemmar begär nu utträde ur Svenska kyrkan, men inte av ekonomiska skäl. De är besvikna på den kyrka de varit trogna sedan de döptes, skriver Ann Heberlein.

Svenska kyrkan befinner sig i en nedåtgående spiral: i juni månad begärde 13 300 medlemmar utträde, vilket är 10 000 fler än normalt. De som begärde utträde tillhörde dessutom kärntruppen, människor i ålder 65-69 som varit medlemmar hela livet. De begär inte utträde av ekonomiska skäl – utan för att de är besvikna på den kyrka de varit trogna sedan de döptes. Att så många begär utträde under en och samma månad är ett mycket starkt budskap som Svenska kyrkan bör ta på största allvar. Varför är våra medlemmar besvikna? Varför känner de inte längre sig hemma i en kyrka de varit medlemmar i hela livet?

Det finns flera svar på den frågan. Under våren har kyrkans förslag på ny handbok diskuterats. Handboken reglerar innehållet i gudstjänster, mässor och förrättningar som dop, begravningar och vigslar. Därför engagerar frågan alla kristna. Den kritik som framförts har dock behandlats arrogant och raljant. Anställda och lekmän ute i församlingarna känner sig överkörda av kyrkans ledning med ärkebiskop Antje Jackelén i spetsen. En annan förklaring till de många utträdena ur kyrkan handlar om de ekonomiska oegentligheter som kommit i dagen efter Ekots och Aftonbladets granskning. Det sticker i ögonen på medlemmarna att kyrkan åker på dyra utlandsresor, smörjer kråset och dricker sprit för medlemmarnas pengar.

 

LÄS MER: Kyrkan har för mycket pengar

 

Att Svenska kyrkan konsekvent vägrar ta ställning i frågan om det pågående folkmordet på kristna i Syrien och Irak är ytterligare en fråga som upprör. Vi är många som uppvaktat Svenska kyrkans ledning med vädjanden om engagemang i frågan. Också Europas kristna har blivit måltavlor för jihadistisk terror. Det fasansfulla mordet på fader Jacques Hamel framme vid altaret i hans egen församlingskyrka i Saint-Étienne-du-Rouvray innebar att en gräns överträddes. Fader Hamel och två nunnor angreps när de firade gudstjänst. De skulle dö för att de är kristna.

Det borde vara självklart att ärkebiskop Jackelén uttalade sitt stöd för en syskonkyrka i en sådan extrem situation, men så skedde inte. En anonym byråkrat skickades i stället fram för att posta några ord på kyrkans webb. Som en reaktion på kyrkans likgiltighet inför att en kristen broder blivit brutalt slaktad när han förrättade nattvard bildades Facebookgruppen #mittkors. Initiativtagare är prästerna Annika Borg, Johanna Andersson och Helena Edlund. Syftet är att visa solidaritet med världens förföljda kristna genom att öppet och med stolthet bära ett kors synligt runt sin hals. Korset är en symbol för kärlek, hopp och nåd. En manifestation för alla kristnas rätt att utöva sin tro i fred och trygghet.


LÄS MER: Kyrkan borde stödja kampanjen #mittkors

 

I skrivande stund har över 2 000 människor postat bilder av sig själva med kors om halsen. Det är gamla och unga, män och kvinnor. En massa olika människor, med ett gemensamt: vi är kristna. Det är vackert att se, tycker jag. Men det tyckte inte Gunnar Sjöberg, kommunikationschef på Svenska kyrkan, som kritiserade #mittkors på sin öppna Facebooksida. ”Uppmaningen känns uppviglande och okristlig i de motsättningar som redan råder. Vill vi dra saken till religionskrig?”.

Sjöbergs reaktion är obegriplig. Uppmanar han alltså kyrkans medlemmar att gömma symbolen för sin tro för att inte provocera? Och vilka är det som skulle bli så provocerade? Sjöbergs uttalande bekräftar en misstanke jag närt en längre tid: Svenska kyrkans ledning vill inte längre leda ett kristet samfund; de vill leda en allmänetisk förening för humanistiska värderingar av banalaste slag.

 

Ann Heberlein

Teologie doktor

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag