Dags att göra mer. Svenska kyrkan borde göra mer för de kristna i Mellanöstern, som riskerar att utplånas, skriver Cecilia Wikström med anledning av påvens omtalade framträdande i EU-parlamentet i Strasbourg i dag. Foto: Franco Origlia
Dags att göra mer. Svenska kyrkan borde göra mer för de kristna i Mellanöstern, som riskerar att utplånas, skriver Cecilia Wikström med anledning av påvens omtalade framträdande i EU-parlamentet i Strasbourg i dag.  Foto: Franco Origlia

Kyrkan bör använda sin politiska makt

Publicerad

Kyrkor och samfund är samhällsaktörer. Jag väntar fortfarande på konkret handling från kyrkorna för de kristna som IS har som mål att utplåna, skriver Cecilia Wikström (FP).

Förväntningarna är på topp när världens största politiska ledare, Påven Franciskus, i dag besöker Europaparlamentet. Besöket har också kritiserats, framför allt av politiker på vänsterkanten i Europaparlamentet. Kritiken handlar om att vi upplåter ett folkvalt demokratiskt parlaments talarstol till en religiös ledare. Jag vill i det sammanhanget påminna om att dagens besök inte är det första i sitt slag. År 2008 var både Dalai Lama och den store Muftin av Syrien på besök.

Personligen ser jag fram mot fler liknande besök i framtiden.

När Jorge Bergoglio i mars 2013 valdes till påve, och därmed överhuvud för den världsvida katolska kyrkan med 1,2 miljarder medlemmar, skedde ett paradigmskifte i det tysta. Under tiden efter hans tillträde kom nytt hopp att ingjutas hos människor i hela världen.

Påven har givit Vatikanen och den katolska kyrkan en ny röst som talar om humanitet, enkelhet, medmänsklighet och gott ledarskap. Han har påbörjat en reformagenda för sunda räkenskaper, transparens och tro- värdighet för den skandalomsusade Vatikanska banken, där ledningen bytts ut och en rådgivande grupp om nio betrodda kardinaler utsetts.

Den allra viktigaste förändringen visar dock Påvens egna livsstil upp. Han har frånsagt sig den flärd som påvestatusen erbjuder. Han bor på ett av Vatikanens pensionat i stället för i det praktfulla påveresidenset och kör runt i en Ford Focus i stället för den skottsäkra påvemobilen. Korset han bär är av järn, inte guld, han bär svarta sandaler eller skor, inte de röda, exklusiva som hans föregångare bar.

Symboliken är tydlig - Franciskus står på de fattigas sida, han vill vara nära folket och gör inte skillnad på människor. Hans sätt att möta människor i nöd, till exempel flyktingar och asylsökande, kan vara både lärorikt och inspirerande för oss politiker.

Med fler än 1,2 miljarder medlemmar är den katolska kyrkan världens största kristna kyrka. Liksom Svenska kyrkan och alla andra trossamfund utgör den en viktig kraft i vårt samhälle, både som en röst för de svaga och som en part i samhällsdebatten.

Kyrkorna borde dock göra mycket mer. Ett exempel på detta är den förödande etniska rensning av kristna som terrormilisen Islamiska staten, IS, bedriver i Mellanöstern. Vinterns stormar och regnväder är nu ett faktum och nöden är stor för de tiotusentals kristna som tvingats lämna allt bakom sig där IS terrorvälde dragit fram. I Mosul i norra Irak har kristna levt i mer än 1800 år. I dag har så gott som alla kristna flytt eller dödats. Jag noterar att man i Svenska kyrkans gudstjänster ber för dessa trossyskon, men man borde kunna göra mycket mer för de kristna i Mellanöstern som riskerar att utplånas.

Svenska kyrkans huvudsakliga intresse i Mellanöstern är konflikten mellan Israel och Palestina. Samtidigt som hundratusentals kristna flydde undan IS masslakt drog Svenska kyrkan i gång en bojkott mot apelsiner som vuxit på av Israel ockuperad mark. En akutinsats med insamlingar för stöd till kristna offer för IS hade varit betydligt mer befogad.

Trossamfunden i Sverige har flera gånger agerat när människor hamnat i kläm eller hotats till livet. 2005 samlade Sveriges Kristna Råd in 157 000 underskrifter i Påskuppropet för en humanare flyktingpolitik och under valrörelsen har kyrkklockorna ringt när Sverigedemokraterna hållit torgmöte för att visa att Kyrkan ställer sig bakom alla människors lika värde. Jag väntar fort- farande på konkret handling från Kyrkan för de kristna som IS har som mål att utplåna.

Europa är en kontinent präglad av etnisk, kulturell och religiös mångfald. När det gäller människors lika värde har den katolska kyrkan, precis som andra kyrkor, en hel del utmaningar framför sig. Rätten att tänka, tro eller tvivla, uttrycka och publicera sig fritt utgör fundamentet för samarbetet inom EU. I en tid när kalla vindar blåser runtom i Europa och främlingsfientliga krafter växer i land efter land behöver alla goda krafter samarbeta.

Vi får inte glömma att kyrkor och samfund är samhällsaktörer, vars röster verkligen behövs i samhälls- debatten. Jag skulle önska att kyrkorna, inte minst min egen Svenska kyrka, där jag verkat som präst i mer än 20 år, skulle höras ännu starkare och tyd- ligare och att de i ännu högre utsträckning skulle utnyttja sin mjuka makt för att sprida och försvara de grundläggande mänskliga värden som aldrig någonsin får kränkas.

 

Cecilia Wikström (FP)

Europaparlamentariker och präst i svenska kyrkan

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag