Foto: Christian Örnberg
 Foto: Christian Örnberg

Köttskatt behövs för hälsans skull

Publicerad

Efter jordbruksverkets rapport "En hållbar köttkonsumtion" debatterades frågan om köttskatt på grund av köttets miljöpåverkan livligt. Men vår hälsa är också ett tungt skäl till att minska köttkonsumtionen och vi väljer att utvidga begreppet till samtliga animaliska produkter då de uppvisar liknande resultat avseende sjukdomsalstring.

De flesta av oss bär på uppfattningen att kött, fisk, ägg och mejeriprodukter är "bra mat" och av stor betydelse för adekvat näringsintag. Att avstå dessa animalieprodukter skulle därmed innebära att vår kost blir näringsfattigare.

Men dessa föreställningar är direkt felaktiga. Forskning de senaste 50 åren visar entydigt två saker:

1 En balanserad växtbaserad kost kan förse oss med alla näringsämnen vi behöver, med vitamin B-12 som enda undantag där berikning krävs.

2 Konsumtion av animaliska produkter försämrar vår hälsa och leder till en direkt ökning av i stort sett alla västvärldens vanligaste kroniska sjukdomar.

Hur mycket av den totala ohälsan i Sverige orsakas då av animaliska produkter?

Någon exakt siffra finns ännu inte tillgänglig, men beräknat på den kunskap som finns kan vi dra följande slutsatser.

Hjärtkärlsjukdomar har tveklöst ett starkt samband med kroniskt förhöjt kolesterolvärde. Studier visar entydigt att man i stort sett eliminerar risken för hjärtkärlsjukdom om man får ned totalkolesterolet under 3.9 mmol/l (150 mg/dl) vilket är genomsnittliga normalvärdet hos den som väljer en helt växtbaserad kost. Två studier har till och med uppnått tillbakagång av åderförkalkning hos patienter som gått över från blandkost till växtbaserat.

Experter uppskattar att åtminstone en tredjedel av all cancer orsakas av vår kost. I stort sett alla cancerframkallande ämnen vi får i oss genom kosten återfinns i animaliska produkter och de ämnen som skyddar mot cancer återfinns i växtprodukter. Man fann i en studie i Kalifornien att vegetarianer har 8 procent lägre totalrisk att drabbas av cancer och 24 procent lägre risk för magtarmcancer. Veganer hade 16 procent lägre totalrisk för cancer och för cancer som enbart drabbar kvinnor 34 procent lägre risk.En studie gjord på män med prostatacancer visar att PSA (markör för prostatacancer) sjunker hos män som börjar äta mer växtbaserat. I kontrollgruppen steg PSA. När i laboratoriet blod från de undersökta droppades på odlade cancerceller hade blod från dem som åt mer växtbaserat en cirka åtta gånger högre cancerhämmande effekt.

I en jämförande studie mellan veganer, vegetarianer och blandkostare där man kompenserat för vikt och motionsvanor har man hos veganer även iakttagit halverad risk att drabbas av diabetes och en cirka 25 procentig reduktion hos vegeterianer av olika slag, jämfört med blandkostare. I en litteraturgenomgång konstaterar författarna att en växtbaserad diet är minst lika effektiva i behandling av diabetes som andra i nuläget rekommenderade kostregimer avseende viktnedgång och blodsockerkontroll och signifikant bättre avseende blodfettskontroll.

I stort sett alla studier som analyserat ohälsa i relation till konsumerad mängd animalier uppvisar ett tydligt samband. Däribland även många infektionssjukdomar, inte bara matförgiftningar av olika slag som nästan alltid har sitt ursprung i animaliska produkter utan också andra infektioner inklusive epidemiska sjukdomar.

Tillgänglig vetenskap identifierar ett klart samband mellan ökad sjuklighet och större intag av animaliska produkter tillsammans med otillräckligt intag av frukt och grönsaker. Vår slutsats är att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att noga kartlägga hur olika födoämnen påverkar människors hälsa. Enligt experter på prognoser kommer sjukdomar som Alzheimer, ADHD och cancer att tredubblas till 2050, och diabetes att fördubblas. Ingen samhällsekonomi och inget vårdsystem i världen kommer att klara en sådan belastning. Redan i dag sviktar vården under trycket, och en kollaps av vårdsystemen är nära i flera länder. Det är därför viktigt för oss alla att sambanden mellan livsstil, i synnerhet livsmedel och ohälsa utreds och preventiva åtgärder vidtages och där fyller punktbeskattning på kött en utmärkt roll.

Vi uppmanar därför socialminister Göran Hägglund att tillsätta en utredning med syfte att värdera hur olika livsmedel påverkar vår hälsa. Fokus bör ligga på animaliska produkter där de negativa konsekvenserna för vår hälsa är mest slående. Resultaten bör sedan ligga till grund för en rad åtgärder för att främja folkhälsan inklusive en punktbeskattning av kött.

 

David Stenholtz

är specialistläkare i onkologi

Charlotte Erlanson-Albertsson

är professor i medicinsk och fysiologisk kemi, Lunds Universitet

Chris Lundberg

är ST-läkare

Veronica Hedberg

är läkare

Pernilla Berg

är nutritionist och medicine doktor i toxikologi

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida