Genom obligatoriska gynekologbesök för flickor som kommer ur hederskulturer kan samhället angripa könsstympning, anser Nyamko Sabuni (fp).
Genom obligatoriska gynekologbesök för flickor som kommer ur hederskulturer kan samhället angripa könsstympning, anser Nyamko Sabuni (fp).

"Kontrollera underlivet på alla högstadieflickor"

Publicerad
Uppdaterad

"Vi är inte hemma

i Iran och Irak. Varför skyddar ni inte oss?" utropar en ung kvinna i publiken på en konferens om hedersvåld. Hon har tusentals systrar som lever under hedersförtryck - i dagens Sverige! Dessa flickor är svenska medborgare. De lever i ett land med religionsfrihet, med individuell frihet och där jämställdhet mellan könen är officiell politik. Ett land som vill följa FN-stadgar och regler om mänskliga rättigheter. Ändå känner de sig otrygga och svikna. Hur är detta möjligt? Varför ger vi dem inte det stöd de behöver? Runt 100 000 flickor, unga kvinnor, lever under hedersförtryck i Sverige. Det visar en nyligen publicerad studie från Socialhögskolan av forskaren Astrid Schlytter. Pojkar som är drabbade tillkommer. Med skriften "Flickorna vi sviker - Om hederskultur i Sverige" vill jag sätta strålkastarljus på dessa flickor, vars friheter och rättigheter inte respekteras. De har haft oturen att hamna mitt i en praktfull konflikt mellan mångtusenåriga traditioner och de moderna värderingar vi lever under i Sverige. Värderingar som speglas i svensk lagstiftning.

Denna sommar,

liksom andra somrar, uppstår det panik hos dessa flickor. Samtalen till Rädda barnen och Bris ändrar karaktär eftersom deras rädsla inför semesterresan till hemlandet är enorm. Flickorna vet aldrig om eller med vem de tvingas gifta sig. Många av dessa flickor har vuxit in i förtrycket här i Sverige. Under sin uppväxt har de konfronterats med dagis, skolor, kamrater, grannar, sjuk- och hälsovård, rättssystem, myndigheter. Men samtidigt har de utsatts för påverkan, för att inte säga indoktrinering, i hederskultur i sina familjer, och genom religionen. De flesta fogar sig i förtrycket. För dem som inte fogar sig, som protesterar eller flyr, blir straffet mycket hårt. En ung kvinna på flykt skriver: "Det enda som jag begärde var att få utbilda mig och själv få välja vem jag vill dela mitt liv med. Men nu får jag gömma mig för resten av livet på grund av det. Mänskliga rättigheter och barnkonventionen verkar inte gälla, varken för mig eller andra i samma situation." Ute i samhället förs en debatt om hur mycket kränkande traditioner ska tolereras. Artiklar och reportage om hedersvåld avlöser varandra. Men politikerna vägrar ta sitt ansvar. Kunskapsnivån hos myndigheterna om problemet är begränsad - för att inte säga obefintlig. Regeringens "satsning" på 180 miljoner för att stärka insatserna mot hedersrelaterat våld ger inte önskvärda resultat. Kommunerna som förväntas initiera projekt och gå in med lika mycket pengar har inte visat något större intresse.

Det är därför hög

tid att vi som är lagstiftare börjar diskutera vad som kan göras från statens och samhällets sida för att tillförsäkra flickor som lever med hederskulturen deras grundläggande fri- och rättigheter - även om det går ut över deras föräldrars rättigheter enligt traditionen. Ibland är det nödvändigt att låta rättsstaten begränsa våra rättigheter för att tillförsäkra andra deras rättigheter. Det räcker inte med att vara överens om att hederskultur och hedersvåld förekommer. Vi måste också ha en gemensam beskrivning av vad som är grunden till hedersförtrycket för att kunna stoppa denna oacceptabla kultur som misshandlar - och ibland dödar - så många flickor i vårt land. För att kvinnans oskuld ska säkras till bröllopet, används olika metoder för att kontrollera henne - genom skolan, slöjan, könsstympning, mödomskontroller osv. Kvinnan fostras stegvis in i hederskulturen och målet är att gifta bort henne när hon nått tonåren, lämpligen när hon är mellan 14 och 17 år gammal.

Vi behöver riva

det fundament som hederskulturen vilar på i Sverige. Därför lägger jag fram bland andra följande frihetsförslag för flickor från hederskulturer:
  • Stopp för offentlig finansiering av de religiösa skolorna. Religiösa förskolor och friskolor hotar läroplanens krav på att skolan ska fungera som en mötesplats för olika värderingar och ursprung. Skolan riskerar att bli ett familjebaserat och individuellt projekt med patriarkala drag som inte garanterar könens lika rättigheter eller alla människors lika värde.
  • Inför en 15-årsgräns för huvudduk. Genom huvudduk berövas flickor sina möjligheter att utvecklas på lika villkor som sina jämnåriga. Det finns många orsaker och förklaringar till varför vissa muslimska kvinnor bär huvudduk. Men finns det något som förklarar eller legitimerar att barn, det vill säga flickor, bär huvudduk? Är det ens etiskt att barn gör det? Huvudduk används som en regleringsanordning i relationen mellan man och kvinna. Den ska dölja kvinnans behag för män, utom för hennes make samt de män hon inte kan gifta sig med, det vill säga far, bröder, svärfar, söner, styvsöner, bror- och systersöner. Profeten själv ska ha sagt att det är först när flickor kommer i puberteten som de ska dölja sig. I dag beslöjas barn redan i förskolan. För att tydliggöra en skiljelinje mellan barn och ung vuxen är det önskvärt att Sverige bestämmer vid vilken ålder det kan motiveras att barn bär huvudduk. Det naturliga är i den ålder då man anses "byxmyndig", det vill säga 15 år.
  • Inför obligatoriska gynekologiska undersökningar på flickor. Samhället måste hitta former för att hindra, avslöja och bevisa könsstympning. Det bör inom skolans ram införas obligatoriska läkarkontroller, liknande de som genomförs på pojkar vid sex års ålder. Detta bör för flickor ske någon gång på högstadiet. En sådan undersökning fyller inte bara en kontrollfunktion utan ger möjlighet att diskutera sexualitet, kvinnans underliv samt typiska kvinnosjukdomar.
  • Mödomskontroller ska aldrig tillåtas. Mödomskontroll är en företeelse som sker i det fördolda. Socialstyrelsen uppskattar dock att det är ett "samhällsproblem som drabbar ett okänt, men inte försumbart, antal flickor". Det förekommer, enligt socialstyrelsens etikråd, att socialsekreterare hjälper flickor att få intyg på att de är oskulder. Ibland också när flickorna inte är det. Dessa oskuldsintyg, sanna eller inte, innebär att vi bevarar ett oacceptabelt kulturellt fenomen. Inga intyg ska utfärdas för att tillförsäkra föräldrarna flickans oskuld.
  • Inför en snävare definition på arrangerade äktenskap i Utlänningslagen. Skiljelinjen mellan ett arrangerat äktenskap och ett tvångsäktenskap är hårfin. Lagen ska vara tydlig med vad som krävs för att samhället ska acceptera ett arrangerat äktenskap och inte fokusera på vad som krävs för att äktenskapet inte kan accepteras.
  • I övrigt bör vi införa begreppet hedersvåld i brottsbalken, kriminalisera barn- och tvångsäktenskap, införa ett gränsbelopp för hemgiften samt senarelägga och förlänga preskriptionstiden vid könsstympning. NYAMKO SABUNI Nyamko Sabuni är riksdagsledamot (fp) och ledamot i partiledningen.

    Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

    Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

    Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

    Tack!

    Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

    En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

    Thomas MattsonAnsvarig utgivare

    Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

    Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

    Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

    "Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

    Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


    Till Expressens startsida