Kod är makt och vi är framtidens analfabeter

Publicerad

Den stereotypa 50-årige universitetsutbildade mannen har fått konkurrens i toppen. I det nya digitala samhället är kod det nya maktspråket, och borde ingå i läroplanen, skriver Siduri Poli.

Vi lever i ett digitalt samhälle men ändå är det få som förstår språket det är uppbyggt på - kod. Min generation är fullt upptagen med att hinna med den digitala utvecklingen, samtidigt som arbetsmarknaden skriker efter kodningskompetens som har lett till att skolor inför kod i schemat. Men om alla vill ha, eller snart kommer att kunna, kod, vad innebär det för oss som inte kan det?

Det håller på att ske en maktförskjutning, från de med mest erfarenhet till de som precis har lärt sig det allra senaste. Den stereotypa 50-årige universitetsutbildade mannen har fått konkurrens i toppen. Dagens grundare och entreprenörer hinner knappt ta examen innan de startar företag som nischar in sig på digitala tjänster och tekniker. Grundare till Facebook, Klarna, Box och Reddit gick fortfarande i skolan när första kodraden matades in och 45 procent av de start-ups som i dag är värderade till över en miljard dollar grundades av en ungdom under 30 år. Har du varit på KTH på sistone? Eleverna förbereder inte sitt framtida liv som kodare eller uppfinnare - de är redan kodare och uppfinnare. Dessutom även företagsledare, utvecklare och vd:ar. Även om eleverna väljer att inte starta eget så står en hel arbetsmarknad med öppen famn redo att ta emot dem. Enligt en undersökning av SCB uppgav 60 procent av arbetsgivarna att de sökt personal med kodningskompetens.

Det är inte så konstigt, snart är allt byggt på kod. Tjänster är digitala, tidigare analoga ting är nu interaktiva och snart kommer det smarta hemmet, det smarta samhället och Den Smarta Världen. Kodning är framtiden, kodning är makt och kodning är så eftertraktat att man bör ifrågasätta varför inte fler kan det och varför det inte ingår i svenska läroplanen. Vi måste se till att Sverige, som är känt som ett innovativt land, kan vara med och konkurrera på samma villkor på den internationella marknaden även i framtiden.

I Estland får man lära sig att programmera i början av lågstadiet och i England har man infört en ny läroplan som innehåller programmering för låg- och mellanstadiet. Initiativet Framtidens Språk som vill införa programmering i Sveriges alla grundskolor och menar att Sverige ligger efter.

Men även om kodning för tillfället inte står med i läroplanen så har fler skolor infört kodning i ordinarie skolschema och Stiftelsen.SE erbjuder barnhack redan från sex års ålder. Ingenting visar på att kodning kommer att få mindre utrymme i svensk skola vilket är fantastiskt för kommande släkten.

Men: Om "framtidens språk" faktiskt blir framtidens språk - vad händer med oss dinosaurier som kan vara de sista att inte tala det?

Darwin var en klok man som menade att de som anpassar sig bäst är de som överlever. Förhoppningen är att vår generation ändå sitter på kompetens som kan vara användbar även i framtiden. Om inte, så kan vi lugna oss med att det antagligen kommer att ta tid innan vi blir klassade som analfabeter. Först och främst behöver skolsystemet utbildade lärare som är både kompetenta och pedagogiska. Sedan behövs bra utrustning i alla skolor; uppdaterade datorer med bra wifi och mjukvaror. Det kommer att ta tid och vara en kostsam historia. Men att vi inte dör ut just i dag innebär inte att vi kan slappna av. Vi har bara vunnit tid för att ta emot Darwins indirekta råd för överlevnad. På internet, anledningen till att vi kommer att utkonkurreras, finns det bra programmeringsskolor som utbildar flera kodningsspråk för olika plattformer. Även om skolsystemet ligger efter just i dag - så går utvecklingen fortfarande framåt och det i rasande fart. Så sätt i gång och lär dig koda eller låt evolutionen ta ut sin rätt.

Siduri Poli

Digital affärsutvecklare och teknikskribent

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida