Frida Park Foto: PrivatFrida Park Foto: Privat
Frida Park Foto: Privat
Ellinor Glimmark Foto: Privat / PRIVATEllinor Glimmark Foto: Privat / PRIVAT
Ellinor Glimmark Foto: Privat / PRIVAT

Klart barnmorskan inte ska behöva abortera

Publicerad

Abort är ett moraliskt dilemma, för kvinnan som fattar beslutet, men även för vårdpersonalen som utför aborterna. Moraliskt tänkande människor borde ses som en tillgång, inte en belastning, skriver Frida Park.

Mona Sahlin jämför barnmorskor som av samvetsskäl inte vill utföra abort med jihadister som slaktar barn. Barnmorskorna Ellinor Glimmark och Linda Steen vill arbeta med att förlösa bebisar och ge blivande mödrar bästa möjliga vård. Men trots barnmorskebrist får de inte jobb. För de vill inte utföra aborter. Det larmas om återgång till medeltid, hotad aborträtt och suspekt finansiering. Någon måtta får det väl vara på orimligheterna?

Överallt saknas barnmorskor. Vi har alla sett de braskande rubrikerna om en förlossningsvård i kris. Det införs kurser i bilförlossningar när BB läggs ned på löpande band. Eftersom långt ifrån hälften av en barnmorskas arbetsuppgifter handlar om abortrelaterad vård skulle frågan utan större dramatik kunna lösas organisatoriskt - även i stela Byråkratisverige.

 

LÄS MER: Abortmotståndare är allt annat än "för liv"

 

Om man skulle ge barnmorskor rätt till samvete innebär det samtidigt ett erkännande att abort inte är en etiskt okomplicerad fråga - en bastion rödfeminister har kämpat hårt för. Här närmar vi oss pudelns kärna - det är alltså åsikten i sig som är problemet, inte samvetsfriheten.

Tittar vi lite bakom utropstecken och glåpord finner vi en lång svensk tradition av samvetsfrihet. Vapenvägrare kunde under militärtjänstgöringen tjänstgöra som flygplatsbrandmän och journalister och präster kan inte tvingas utföra uppdrag som strider mot den inre rösten. Även aktiv dödshjälp och åldersbedömningar har gjort frågan aktuell. Samvetsfrihet som princip kan inte reduceras till att enbart handla om abort.

 

LÄS MER: Vem är kvinnan om hon inte är moder? 

 

Rätten till samvetsfrihet innebär att det inte är staten som i första hand definierar vad som är moraliskt riktigt - utan individen själv. Samhällen där samvetsfrihet setts som ett problem har varit förtryckarstater. Historien har lärt oss precis hur farligt det är - moraliskt tänkande människor borde ses som en tillgång, inte en belastning!

I september nåddes Sverige av nyheten att ett barn, aborterat i vecka 22 lämnats att självdö på ett sjukhus i norra Sverige. I samma vecka kan vi i dag rädda för tidigt födda barn. Abort är ett moraliskt dilemma, för kvinnan som fattar beslutet, men även för vårdpersonalen som utför aborterna. Visst kan man befara att om två barnmorskor beviljas respit från abortvården kommer fler, kanske många fler, vilja ha samma sak. Det skulle i så fall innebära att många i dag lider i det tysta av att arbeta med aborter.

Närapå hälften av tillfrågade gynekologer och barnmorskor anser att man borde ha rätt att avstå från att medverka vid abort om man av samvetsskäl önskar det. Men i Sverige, till skillnad från den övervägande majoriteten av EU-länder, har vårdpersonal inte laglig rätt till sitt samvete!

Abort är lagligt i Sverige. Därför ska inte abortsökande kvinnor möta vårdpersonal som på grund av moraliska betänkligheter anser att abort är fel val. Av just den anledningen finns alla skäl att ta den liberala skribenten Anna E Nachmans förslag på allvar om att införa abortsköterska som en ny yrkeskategori. De barnmorskor som så önskar, som Glimmark och Steen, skulle på så sätt i stället fokusera på den krisande förlossningsvården.

Av de 25 länder i EU där abort är tillåtet har 21 länder samvetsfrihet inskriven i sin konstitution eller i abortlagstiftning. När den nuvarande abortlagstiftningen skulle införas i Sverige på 70-talet ansågs samvetsfrihet för vårdpersonal som så självklart att det inte behövde skrivas med i lagen - däremot finns det med i förarbetena till lagen. Idag, 40 år senare, är det tydligt att lagstiftarna hade fel.

Det anförs med terriers envishet att det inte skulle gå att kombinera dagens abortlagstiftning med lagskyddad samvetsfrihet. I vårt närmaste grannland, Norge, har man framgångsrikt lyckats med precis det. Säg mig, varför skulle det inte gå här?

 

Frida Park

Legitimerad lärare, konservativ skribent

Krönikör på bland annat tidningen Dagen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag