Kan en hora få rätt mot en polis?

Publicerad
Uppdaterad
Kommer en "hora" att få en rättvis rättegång mot en av statens representanter? undrar i dag sex kända feminister. En prostituerad kvinna i Göteborg har anmält sin före detta partner, som är polis, för koppleri. Om hon inte blir trodd, får hon då något stöd? Vi efterlyser en kvinnorörelse som solidariserar sig med kvinnor som säljer sex. Som tror på kvinnors förmåga att fatta självständiga beslut, även när det inte passar rådande ideal om sex och hur "ärbara" kvinnor ska bete sig, skriver de.

I dag inleds en alldeles

speciell rättegång i Göteborgs tingsrätt. Det är sexarbetaren Rosinha Sambo som anklagar sin före detta pojkvän för koppleri. En man som dessutom råkar vara polis.  Rosinha Sambo menar att polismannen skjutsat henne till kunder, låtit henne sälja sex i hans lägenhet och tagit emot pengar från prostitutionen. Att hon i början var med på arrangemanget men när hon ville sluta pressade han henne att fortsätta och hon såg då ingen annan utväg än att anmäla honom. Polismannen menar att så inte är fallet utan att han trodde att hon slutat med prostitutionen, att hon lagt droger i hans mat, iscensatt saker och bara vill hämnas.  

Vi kan här inte ta ställning

i skuldfrågan, det är en fråga för vårt rättssystem, däremot vill vi peka på de problem som finns i Sverige när det gäller prostitution och som detta fall aktualiserar.  Att partner till sexsäljare accepterar och stödjer prostitutionen är inte ovanligt och behöver inte vara etiskt fel, att tvinga någon till sexuella handlingar är dock alltid fel. Problemet är att kopplerilagen, förbudet mot att underlätta eller ta emot pengar av andras prostitutionsverksamhet, inte gör någon åtskillnad mellan tvång och samtycke.  

Detta innebär att kvinnor

som arbetar med omsorg, underhållning och service som inte handlar om sex har rätt till dräglig arbetsmiljö, sociala skyddsnät och kan ha familj. Kvinnor som arbetar med sex har däremot inte samma rättigheter. De kan inte arbeta inomhus, får inte registrera en firma med prostitution som verksamhetsområde och deras partner riskerar att fällas för koppleri. Paradoxalt nog är sexsäljare ändå skyldiga att betala skatt för sina inkomster. Gör de inte det riskerar de att sköntaxeras.     Många sexsäljare lever på grund av detta i en ständig rädsla för att bli upptäckta, något som i kombination med ett starkt socialt stigma gör att de inte öppet vågar protestera mot hur de blir behandlade. Den enda som öppet utmanar denna orättvisa ordning är Rosinha Sambo - och nu mot en av maktens representanter.  

Men vi undrar

, kommer hon att bli trodd? Kommer hon att få en rättvis rättegång? Det är ju ändå en "hora" som ska vittna mot en polis? Och om hon inte blir rättvist behandlad vilka ur kvinnorörelsen kommer att protestera och stödja henne?   Under de senaste decennierna har inte någon del av den svenska kvinnorörelsen ifrågasatt det som kallas för horstigmat, alltså den sociala kontrollmekanism som delar in kvinnor i "goda" och "dåliga", "ärbara" och "fallna", arbetat mot dess negativa konsekvenser eller solidariserat sig med kvinnor som säljer sex. Tvärtom har man förstärkt stigmat och försvårat kvinnornas situation.  

Kvinnor som säljer sex

anses enbart vara offer, oförmögna att fatta val och deras trovärdighet ifrågasätts om de inte säger de "rätta" sakerna om prostitutionen. Detta kan jämföras med det framgångsrika arbete kvinnorörelsen åstadkommit i synen på våldtagna kvinnor. Här skiljer man tydligt på tvång och samtycket, man har pressat fram lagar som har stärkt kvinnors rättsäkerhet, och om och när kvinnors trovärdighet betvivlas i våldtäktsmål är det självklart att protestera.  

Svenska feminister från alla

läger stödjer också sexköpslagen och påstår att den enbart drabbar sexköparna, inte kvinnorna som säljer sex. Men vem skulle påstå att en lag som förbjöd män att köpa artiklar, konstverk eller vissa tjänster av kvinnor inte skulle få omfattande negativa konsekvenser för alla kvinnliga skribenter, konstnärer eller kvinnor inom just den tjänstesektorn?      Feministiska initiativ i all ära - men nu är det dags för feministiska alternativ som även gör den "fallna" kvinnans sak till sin.    Vi efterlyser en kvinnorörelse - aktivister, frivilligorganisationer och jämställdhetsivrare i politiken - som solidariserar även sig med kvinnor som säljer sex. Som även här kan skilja mellan våld och samtycke. Som tror på kvinnors förmåga att fatta självständiga beslut och respekterar deras val, även när det inte passar rådande ideal om sex, kärlek och hur "ärbara" kvinnor ska bete sig.  

En kvinnorörelse

som tillsammans med sexsäljare formulerar en ny prostitutionspolicy, en policy som istället för att lägga tyngre bördor på kvinnorna ser till att skydda dem mot övergrepp - även de som görs av maktens representanter. CHANNA BANIKER, konstnär RITA CREIGHTON, rosenterapeut och fi-medlem PETRA MEYER, skribent ELIN NEURI, översättare och fi-medlem LOUISE PERSSON, beteendevetare PETRA ÖSTERGREN, författare till boken Porr, horor och feminister

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag