Splittrad islam. Allt fler muslimer ifrågasätter sitt förhållningssätt till religionen och en kamp pågår nu om islams framtid, skriver Eli Göndör.
Splittrad islam. Allt fler muslimer ifrågasätter sitt förhållningssätt till religionen och en kamp pågår nu om islams framtid, skriver Eli Göndör.

Kampen om islams framtid sker nu

Publicerad

Religion är varken gott eller ont men alltid resultatet av dess utövare. Skiljelinjen går mellan dem som är för det fria och öppna samhället och dem som strävar efter motsatsen, skriver Eli Göndör.

Fem av världens drygt 1,5 miljarder människor som i någon mening definierar sig som muslimer stod i händelsernas centrum under mordattackerna i Paris. Bröderna Kouachi, var nämligen djupt religiösa muslimer som menade att de mördade för att skydda den islamska gemenskapen och Profetens heder. Religiös muslim var även Amedy Coulibaly som mördade en del av sin gisslan i kosherbutiken vid Porte de Vincennes i Paris. I deras religiösa föreställningsvärld är människor med åsikter som avviker från deras egna ett hot som det är ett religiöst påbud att eliminera.

I sammanhanget fanns två andra muslimer med en annan föreställningsvärld. En var Ahmed Merabet som försvarade den öppna demokratin i sin tjänst som polis och kallblodigt mördades av bröderna Kouachi. Och den andre var Lassana Bathily, som var anställd i kosherbutiken och öppnade kylrummet så att 15 personer kunde gömma sig där.

Om något visar dessa fem människors beteende hur splittrat islam är. Och splittringen illustrerar tydligt att religion varken är gott eller ont, men att det alltid blir resultatet av dess utövare vid varje givet tillfälle. Varken Allah eller islams urkunder har nämligen någon som helst relevans utan anhängare eller utövare. Och skulle religionen vara en fri- stående entitet med kraft att styra människor skulle sannolikt alla troende muslimer bete sig likadant.

Den pågående söndringen av den islamska gemenskapen går att spåra till bland annat den lavinartade ökningen av utbildning och läskunnighet i Mellanöstern. Sedan 1980-talet ifrågasätter allt fler muslimer sitt förhållningssätt till religionen och till de traditionella hierarkierna av formellt utbildade religiösa auktoriteter. Konsekvensen är att islams traditionella strukturer har brutit samman och lämnat efter sig ett vakuum i vilket en kamp pågår om islams framtid. Det är framför allt en kamp om tolkningsföreträdet av Koranen och andra texter. Därtill pågår en sekularisering bland muslimer i både Mellanöstern och världen i övrigt. Sekulariseringens omfattning kommunicerar med intensiteten och desperationen i de bakåt- strävandes kamp för att upprätthålla sin position.

Ideologin som utövas av al-Qaida och IS-anhängare är djupt religiös och genomtänkt. Framför allt har den vuxit fram med hjälp av islams tidigare ideo- loger och några mer moderna tänkare. Grundtanken är att islam bör utövas som för 1 400 år sedan och att alla som är av en annan uppfattning är avfällingar som förtjänar alla tänkbara vidrigheter.

Den vilar på febriga konspirations- teorier och motsägelsefulla påståenden. Rättvisa och humanism måste nämligen anses vara irrelevant för en idé som legitimerar att kvinnor, barn och gamla misshandlas och mördas bara för sina åsikter eller religiösa anknytning. Förövarnas empati är blockerad av apokalyptiska visioner och de anser sig alltid vara offer för olika omständigheter. Retoriken om palestinier och andra muslimer är lika tom som betydelselös. Ty när allt kommer omkring avgörs uppenbarligen om människor ska leva eller dö efter stundens ingivelse.

Olikheter mellan människor i allmänhet och skillnader i kulturer och sociala förutsättningar ger stor variation av hur religion förstås och utövas.

Det finns ingen entydig gemensam föreställning bland världens muslimer om vad som skulle vara islams sanna väsen. Inte heller finns det någon konsensus bland världens muslimer om vilka omständigheter som krävs för att en gärning ska anses god eller ond.

Argumentet att islam skulle ha politisk dimension som saknas i andra religioner och som får sitt uttryck i bland annat politisk islam stämmer delvis i dagsläget. Men där muslimer vill leva med sin religion i fria öppna samhällen finns inget hinder för att omtolka eller anpassa urkunderna till rådande omständigheter. Det sker hela tiden och de flesta av oss ser det dagligen i olika sammanhang.

Ingen vinner något på att definiera våld som utförs i islams namn som icke-religiöst eller något som inte har med islam att göra. Ingen vinner heller något på att se religion eller islam som något entydigt gott eller ont.

Däremot bör förståelsen av fenomenet leda till att en annan skiljelinje upp- rättas än den som förövarna försöker tvinga på oss. Den skiljelinjen går inte mellan religiöst och sekulärt eller mellan muslimer och andra. I stället borde den gå mellan dem som är för det fria och öppna samhället på ena sidan. Och på andra sidan dem som strävar efter motsatsen.

 

Eli Göndör

Fil.dr. i religionshistoria med inriktning på islamologi och Mellanöstern och redaktör för antologin "Religionen i demokratin" (Timbro).

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida