Johanna Schreiber. Foto: Anna Jã Rphammar Creative AllureJohanna Schreiber. Foto: Anna Jã Rphammar Creative Allure
Johanna Schreiber.  Foto: Anna Jã Rphammar Creative Allure
Björn Olsson (M). Foto: Privat.Björn Olsson (M). Foto: Privat.
Björn Olsson (M). Foto: Privat.
Karaktären Martin Rhode och Saga Norén ur SVT:s "Bron". Foto: Carolina Romare/SVTKaraktären Martin Rhode och Saga Norén ur SVT:s "Bron". Foto: Carolina Romare/SVT
Karaktären Martin Rhode och Saga Norén ur SVT:s "Bron".  Foto: Carolina Romare/SVT

Judehatet i Malmö håller på att segra

Publicerad

När Malmöbor inte känner sig hemma eller välkomna i sin egen stad, utan känner sig tryggare i en stad där bomber faller, har hatet segrat, skriver Johanna Schreiber och Björn Olsson (M).

”Det är inte säkert som jude där”.

Orden kommer från Kim Bodnia – för oss svenskar mer känd som Saga Noréns parhäst Martin Rhode i tv-serien Bron. I en intervju med den israeliska nättidningen Walla berättar Bodnia att en av anledningarna till att han hoppade av tv-serien var att Malmö är en osäker stad för judar. Tyvärr är han inte ensam om att känna så. Bodnias uttalande är bara ytterligare ett exempel bland många som vittnar om en allt mer hotfull situation för Malmös judar i Malmö.

Malmös judiska församling blir mindre för varje år som går. Allt fler judar lämnar staden. Föräldrar vågar inte längre ha sina barn i den judiska förskolan.

När skandinavisk-judiska ungdomsförbundet höll sin årliga nyårsfest i staden vid årsskiftet var säkerheten lika rigorös som vid ett statsministerbesök. Judar över hela världen har under det senaste året samlat in pengar till den ultraortodoxa rabbinen i Malmö och hans familj. De har så höga kostnader för sin privata säkerhet att de behöver ekonomisk hjälp för att kunna bo kvar i Malmö.

Judiska församlingens kursgård i Höllviken, där barn och ungdomar från hela Skandinavien tidigare tillbringade både helger och sommarlov, gapar tom allt oftare efter att barn som varit så unga som i sjuårsåldern tvingats höra hot och glåpord som skrikits utifrån vägen.

 

LÄS MER: Antisemitism att "glömma bort" judar

 

Men även om situationen ser mörk ut finns det fortfarande judar som ser Malmö som sitt hem. Det ska de kunna fortsätta göra.

Efter att Malmö-judarnas rop på hjälp länge ignorerats av tidigare kommunalrådet Ilmar Reepalu, visar nuvarande kommunalråden Katrin Stjernfeldt-Jammeh och Andreas Schönström, åtminstone att de försöker.

Stjernfeldt-Jammeh har till exempel varit i synagogan tillsammans med sin partiledare Stefan Löfven.

Men att symboliskt delta i kippavandringar och kommentera nyhet efter nyhet om nya hot och angrepp med floskler utan att våga agera är inte att ta ansvar. Det är att ge upp för våldet och hatet.

Så ska inte vårt Malmö se ut.

Att Malmös synagoga ska behöva kameraövervakning och omges av säkerhetsvakter är ett misslyckande för en våra mest grundläggande rättigheter: religionsfriheten.

När Malmöbor som har vuxit upp på Möllevångstorget, så mycket Malmö det kanske blir, inte känner sig hemma eller välkomna i sin egen stad, utan känner sig tryggare i en stad där bomber faller, då har hatet segrat.


LÄS MER: Det räcker inte att öppna våra dörrar

 

Malmöbor som även är judar blir misshandlade på Malmöfestivalen endast på grund av sin religion. Det är att låta hatet och rädslan ta över vår stad.

Det är lätt att få bilden av att alla judar som flyttar från Malmö sätter sig på ett flygplan som går raka vägen till Israel. Så är det inte. I stället väljer många att flytta till Stockholm, eller i vissa fall Göteborg.

Även om antisemitismen i Sverige blir allt mer utbredd, så är det graverande att judar i Malmö väljer att flytta till en annan del av Sverige. Religionsfriheten och tryggheten får inte vara så ojämlik att människor flyttar från Sveriges tredje största stad.

Malmö behöver en kommunledning som vågar säga ifrån mot hatet, som tar krafttag mot brottslighet och som gör upp med det utanförskap som skapar intolerans, avundsjuka och våld.

Vi vet att Malmö kan göra mer för de judar som vill bo kvar. Och för de judar som längtar efter att flytta hem.

 

Johanna Schreiber

Författare och judinna

Arbetar även som pressekreterare för Moderaterna i Stockholm

Björn Olsson (M)

Arbetsmarknads- och gymnasienämnden i Malmö kommun.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag