Jimmie Åkesson är ute och cyklar - invandringen höjer både lönerna och skatteintäkterna, skriver Johnny Munkhammar.
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson påstår att Sverige ägnar sig åt att "importera arbetslöshet". Detta för att befolkningen har ökat snabbare än antalet sysselsatta de gångna fyra åren.
Låt oss för ett ögonblick förbise att en viss finanskris hade negativa effekter för sysselsättningen, liksom att antalet nya jobb nu växer starkt. Utifrån den situation Åkesson beskriver, hur stor bör befolkningen enligt honom vara för att alla ska ha jobb?
Är storleken på befolkningen lagom just nu eller ska den kanske minska? Får alla jobb då? Sverige har varit ett utvandringsland förr, ska vi bli det igen? De flesta bedömare förefaller överens om att den stora emigrationen västerut inte var helt gynnsam för vårt välstånd.
I många europeiska länder är en krympande befolkning ett stort samhällsproblem. Allt färre försörjer allt fler.
Kostnaderna för pensioner och äldreomsorg stiger kraftigt. Att Sveriges befolkning ökar gör oss bättre rustade att utveckla välfärden.
Den 12 oktober utvecklade Jimmie Åkesson resonemanget i riksdagen och menade att invandring är "ett led i strävan efter en lönedumpningspolitik". Å ena sidan kritiserar Åkesson således att invandrarna inte har jobb, å andra sidan att de får jobb som drar ned svenska löner.
I den nya studien "Immigration and Occupations in Europe" (D'Amuri, Peri) har Europas länder 1996- 2007 studerats i detta avseende. Slutsatsen är att invandring snarare höjer de inföddas löner, i huvudsak för att specialiseringen på arbetsmarknaden ökar. Många invandrare gör jobb som annars inte skulle finnas.
Åkesson kan inte bestämma sig för om problemet är att invandrare inte får jobb eller om det är att de får jobb. Antagligen är invandring alltid fel, enligt honom. Men när invandrare får jobb har det i alla fall en positiv effekt på lönerna, så mycket vet vi.
Det är avgörande att hålla isär två saker: Å ena sidan att invandring kan vara en stark välståndskraft, å andra sidan att en misslyckad politik länge har gjort den mindre positiv än den kan vara. Att stänga gränsen för arbetskraftsinvandring och förbjuda asylsökande att arbeta skapade problem.
Nu är dörren öppen för dem som vill komma och arbeta, och arbetsförbudet för asylsökande lyfts. De reformer som sammanfattas av arbetslinjen leder nu till allt fler i arbete också bland utrikes födda.
Företag som drivs av utrikes födda sysselsätter cirka 200 000 personer. Förra året startades vart femte företag i Stockholm av en utlandsfödd. Trots utanförskap står invandrare för cirka 12 procent av de svenska skatteintäkterna, vilket räcker för att betala för hela sjukförsäkringen, försvaret och rättsväsendet.
Bra - men allt är inte frid och fröjd. Stora sociala problem och utanförskap återstår, mer behöver göras - och med rätt utformning kan exempelvis nystartzoner bidra. Samma studie som visade att invandring höjer löner visade också att denna effekt är som starkast i länder med fri arbetsmarknad. Rörligheten kan öka.
Anders Johnson visar i den nyutkomna boken "Garpar, gipskatter och svartskallar" att invandringens roll för svenskt välstånd historiskt är underskattad. Spendrup, Zoega, Bonnier, Cloetta och Felix är några invandrare vars namn vi direkt associerar till de företag de grundade. Bicky Chakraborty med Elite Hotels är ett mer aktuellt exempel.
Fler människor som konsumerar skapar fler jobb. Fler människor som startar företag skapar fler jobb. Fler människor som jobbar skapar välstånd. Bara de får frihet att göra allt detta.
Så enkelt kan det också beskrivas. Utifrån den insikten kan vi återknyta till svensk tradition med invandring och arbete för välstånd.