År 2010 kommer att gå till historien som ett extremt klimatår. Medan vi i Sverige är fast i djup vinterkyla, slår jorden som helhet nytt värmerekord. December var den kallaste månaden på över 100 år i hela Götaland och lokalt även i södra Svealand, enligt SMHI.
Kartan visar temperaturavvikelser i världen under den extremt kalla svenska vintern 2009/2010. I Norden befann vi oss i en oas av extrem kyla omringade av onormal värme. Det var ovanligt varmt i Arktis, eftersom det kalla polarklimatet pressades ner över våra breddgrader, vilket bidrog till att ytterligare påskynda den redan snabba avsmältningen av Arktis.
USA:s två källor för klimatdata - NASA och NOAA - och centret för klimatdata i Storbritannien - Hadley Centre - bedömer att 2010 kommer att gå till historien som ett av de tre varmaste åren sedan klimatobservationerna började i mitten av 1800-talet.
Den globala uppvärmningen orsakar klimatförändringar, som i sin tur orsakar extrema väderhändelser. Vetenskapen kan i dag inte göra säkra kopplingar mellan den globala uppvärmningen och de extrema väderhändelser vi nu upp- lever. Och än så länge kan vi inte översätta enstaka kalla vintrar i Sverige till ett förändrat klimat. Men det går att säga en hel del, utifrån de observationer och den kunskap vi har.

Det råder ingen tvekan om att jorden värmts upp med ungefär 0.6 grader sedan 1960 och med 0.8 grader sedan 1850. Denna uppvärmning är stor och snabb jämfört med historiska temperatursvängningar. Jorden har med största sannolikhet inte varit varmare än i dag under de senaste 10000 åren. Dessutom vet vi, med mycket stor säkerhet, att redan en grads uppvärmning orsakar klimatrelaterade problem; risk för ändrade nederbördsmönster, avsmälta isar och förändringar i biologisk mångfald.
Antalet extrema väderhändelser inger också oro. Efter tolv år av torka utsätts nu Australien för de största översvämningarna på över 50 år.
Denna långa serie av extremt väder börjar vetenskapligt översättas till starkare belägg för klimatförändringar som kan förklaras enbart av den mänskligt orsakade globala uppvärmningen.
Risken finns att redan den hittillsvarande globala uppvärmingen förändrar klimatet i Sydostasien. 2010 års översvämning i Australien är en "stark" La Niña-händelse, som börjar likna mönstret med "starkare" El Niño-händelser, såsom rekordvärmen 1998 som orsakade koralldöd i Indiska oceanen. 2010 kantades också av katastrofala skogsbränder i Ryssland och den allvarligaste översvämningskatastrofen i Pakistans historia.
Statistisk visar att antalet klimat-relaterade katastrofer har ökat kraftigt under de senaste 50 åren. Ett exempel är 2003 års värmebölja i Europa som bedöms ha dödat närmare 40 000 människor.

Sammantaget visar de vetenskapliga beläggen, osäkerheterna till trots, att vi har fog för en djup global oro. Klimatforskningen varnar för att den globala uppvärmningen, orsakad av våra utsläpp av växthusgaser, orsakar klimatförändringar som skapar extrema väderhändelser som försvårar våra möjligheter till social och ekonomisk utveckling. Det är detta mönster vi nu ser i världen.
Två ytterligare skäl gör det lätt att motivera kraftfullt agerande nu för att minimera klimatförändringarna. Vi kan inte längre utesluta att våra utsläpp av växthusgaser triggar igång processer i naturen som orsakar självförstärkande uppvärmning. Det andra skälet är att den framtid vi kommer att leva i med stor sannolikhet är socialt, ekonomiskt, och miljömässigt en mer önskvärd värld än den fossila värld vi i dag är inlåsta i.

Ingenting tyder på att det kommer att bli lätt. Men mer och mer tyder på att framtidens välfärd har sin kärna i en värld som samarbetar för att lösa globala miljöproblem, där den globala uppvärmningen är ett. Vi i Sverige riskerar att hamna på efterkälken i en hållbar utvecklingstrend globalt, framförallt om vi invaggas i en falsk trygghet genom att ha vårt eget väder som utgångspunkt för hur jorden mår.


JOHAN ROCKSTRÖM