Isak Skogstad. Foto: Björn TerlegårdIsak Skogstad. Foto: Björn Terlegård

Isak Skogstad.

 Foto: Björn Terlegård
Jessica Schedvin. Foto: PrivatJessica Schedvin. Foto: Privat

Jessica Schedvin.

 Foto: Privat

Jo, situationen för skolan är allvarlig

Publicerad

Lärarstudenten Jessica Schedvin skriver en lista med "myter" om den svenska skolan på Expressen Debatt.

Schedvin skriver att listan är baserad på hennes verklighet.

REPLIK.

I Schedvins verklighet har lärare gott om tid till sina arbetsuppgifter, lärarlönerna är inte så dåliga och skolans nedåtgående resultat går att diskutera då "kunskap förändras och blir mer eller mindre relevant.". Det gläder mig att höra Schedvins positiva budskap, men låt oss inte glömma att situationen för skolan och läraryrket är allvarlig. Mycket allvarlig.

Schedvin inleder mytlistan med att skriva att lärare visst har tid att förbereda sin undervisning. Hon skriver att "om jag vill stå i lärarrummet och metagnälla över att jag aldrig har tid att planera lektioner är det ett aktivt val". Då är det på sin plats att gratulera Schedvin, för enligt en undersökning från Lärarnas Riksförbund uppger 75 procent av lärarna att de inte har tillräckligt tid till att förbereda lektioner. Svenska lärare lägger internationellt sett mer ner tid på administration och mindre tid på undervisning. En svensk grundskollärare hinner i snitt att lägga en kvart på för- och efterarbete. Fyra procent av lärarnas arbetstid åläggs åt "andra arbetsuppgifter". Är det detta den tiden Schedvin menar att lärare lägger på att gnälla? Knappast.

 

Schedvin skriver också att det inte stämmer att elever tar över skolan med tjat om elevdemokrati. Det är mig veterligen ingen som påstår. Att svenska elever garanteras förhållandevis stort inflytande i skolans styrdokument är däremot en sanning. Att svenska elever internationellt sätt får vara med att bestämma i hög utsträckning är också en sanning. Se statistiken i International Civic and Citizenship Study.

Schedvin skriver även att kaxiga elever och deras föräldrar är något som ofta diskuteras. Att elevernas föräldrar försöker påverka lärarnas yrkesutövning är också sant. Var tredje lärare uppgav i en undersökning i Skolvärlden att de är rädda för att bli anmälda av elevernas föräldrar. Fyra av tio lärare uppgav att de har blivit hotade av en elev eller förälder med en anmälan. Det är ett rätt kaxigt beteende, om du frågar mig.

Låt oss fortsätta med lärarlönerna. Schedvin menar att de inte är så dåliga men att löneutvecklingen däremot hade kunnat vara bättre. Det är ett konstigt resonemang, då lönerna är undermåliga just på grund av den dåliga löneutvecklingen. Enligt Sacos livslönestatistik är det en förlustaffär att utbilda sig till gymnasielärare. En som nöjer sig med examen från ett samhällsvetenskapligt gymnasieprogram tjänar alltså mer pengar under sitt liv än den som väljer en femårig utbildning för att bli lärare. Det är ohållbart i ett samhälle som aspirerar på att bli en kunskapsnation.

 

Punkt sju på Schedvins mytlista handlar om skolans resultat. Hon skriver att det är en myt att "skolans resultat fallerar" och menar att vi inte får glömma bort frågan om vad kunskap faktiskt är. Det må vara en intressant diskussion, men låt oss inte glömma av att elevernas kunskapsresultat faller kraftigt – och det går fort. Andelen lågpresterande blir allt fler samtidigt som de högpresterande blir allt färre. En stor andel elever besitter knappt kunskaper att förstå enklare tidningstexter. Schedvin skriver att "det som var viktigt i går är det inte i dag". Jag skulle vilja påstå att det även i dag är viktigt att kunna läsa, skriva och räkna. Och att det med all sannolikhet kommer att vara viktigt även i morgon. De mest framtidssäkra skolsystem är de skolsystem som ger eleverna goda kunskaper i basfärdigheterna. Det kommer att stå emot tidens tand.

 

Isak Skogstad

Ordförande Lärarnas riksförbunds studerandeförening

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag