I våras röstade riksdagen för att bordlägga EU:s förslag till datalagringsdirektiv. Riksdag och regering måste ta strid mot denna massregistrering av hela svenska folket. Justitieminister Beatrice Ask, M, har däremot länge verkat för att direktivet ska införas för att kunna bekämpa grov brottslighet. Nu gör Ask en kovändning.
I en ny inlaga om datalagringsdirektivet (18/8) till EU-kommissionen hävdar nämligen regeringen att våra brottsbekämpande myndigheter redan utan datalagringsdirektivet har alla möjligheter att bekämpa allvarliga brott. Det innebär att grundsyftet med direktivet redan är uppfyllt i Sverige och att datalagringsdirektivet egentligen inte behövs.

Det är inte helt lätt att hänga med i svängarna. Ena stunden säger justitieministern att masslagring av svenskarnas telefon- och internettrafik behövs, men i nästa säger hon att det inte behövs. Det är inte trovärdigt.

En grundläggande förrutsättning för att införa lagstiftning som är integritetskränkande är att det finns ett behov som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom just denna metod. Genom regeringens svar till kommissionen står det klart att behovet inte kan vara så stort att datalagring bör införas.
Lagstiftningsförslaget kommer att vara bordlagt minst fram till mars nästa år och EU-kommissionen ser just nu över hela datalagringsdirektivet. Detta gör att Beatrice Ask har bättre möjligheter än på mycket länge att göra gemensam sak med oss kritiker och dra tillbaka förslaget om datalagring.


Jens Holm, V, är riksdagsledamot