Sprutbyte är inte ett steg mot legalisering av droger, men kan hjälpa människor som lever i djupaste misär, skriver Ewa Samuelsson, KD, biträdande socialborgarråd i Stockholm.
Införandet av sprutbytesprogram är en fråga som för närvarande diskuterasi flera kommuner och landsting i Sverige. Trots att landstingen sedan 2006 haft möjlighet att införa sprutbytesprogram finns de i dag endast i Malmö, Lund och Helsingborg. I Stockholm är samtliga partier i kommunfullmäktige och landstinget överens om att införa ett sprutbytesprogram men Moderaterna och socialborgarrådet Anna König Jerlmyr är tyvärr emot. Den 23 maj kommer kommunfullmäktige att behandla frågan om en försöksverksamhet med sprutbyte.
Sprutbytesprogram kan stoppa spridningen av hiv och hepatit C. Dessutom skapar vi en viktig kontaktyta mellan missbrukare och samhällets vårdfunktioner.
Jag har full förståelse för att frågan om att via sjukvården ge tunga missbrukare tillgång till rena sprutor är mycket laddad. Motståndarna menar att det är ett steg mot legalisering av narkotikabruk. Det är enligt min mening en ren missuppfattning. Denna fråga handlar intei första hand om narkotikapolitik, utan om en smittskyddsåtgärd. Sprutnarkomaner är människor som lever i djupaste misär. Förutom att de löper stor risk att dö av sitt missbruk riskerar de också att smittas av hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar. Sjukdomar som de inte kan bli fria ifrån. Visst kan vi hävda att de borde sluta med sitt missbruk och därmed varken utsätta sig för den ena eller andra risken. Så enkel är tyvärr inte verkligheten. Sjukvården har ett ansvar för att vidta verksamma åtgärder för att skydda människor mot allvarlig smitta som i sig kan vara dödlig. Detta ansvar ska sjukvården också ha över sprutnarkomaners hälsa och liv.
Världshälsoorganisationen, WHO, gav för några år sedan ut en rapport: "Effektiviteten hos sprutbytesprogram när det gäller att minska hiv/aids bland sprutnarkomaner". I den dras slutsatsen att sprutbytesmetodens effektivitet är överväldigande. Inte bra eller halvbra utan just överväldigande. WHO konstaterar också att en positiv bieffekt av sprutbytesprogrammen är att fler missbrukare söker sig till vården för att få hjälp att sluta med sitt missbruk.
WHO har medhåll av en rad myndigheter och organisationer i stödet för sprutbytesprogram, däribland Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Smittskyddsinstitutet, Landstinget, FN och Internationella Röda Korset. De flesta industrialiserade länder i västvärlden har infört sprutbytesprogram där injektionsmissbrukare under ordnade former kan få rena sprutor. Bland EU-länderna är endast Grekland och Sverige (vid sidan av sprutbytena i Skåne) utan sådana program. I Malmö har sjukvården delat ut rena sprutor i mer än 20 år. Sprutbytesprogrammet i Malmö bidrar till att stoppa infektionsspridning och ger missbrukaren chans till information, samtal och vägledning.
De människor som är sprutnarkomaner hör till de svagaste bland svaga. Vi måste därmed göra allt som står i vår makt för att hjälpa denna grupp. Atti kontrollerade former och under uppsikt av infektionsmedicinsk, beroendemedicinsk och psykosocial kompetens se till att narkotikamissbrukare får rena sprutor är ett sätt, men långt ifrån det enda. Smittskyddsinsatsen ska självklart kombineras med en aktiv narkotikapolitik som medverkar till att förebygga och stävja missbruket så långt det är möjligt. Sprutbyte ska vara en del i ett brett handlingsprogram mot narkotika.
Det försök som nu föreslås i Stockholm stad ska ha en samlad strategi med prevention och uppsökande insatser samtidigt som man har god tillgång till annan behandling när man startar sprutbytesförsöket. Uppsökande verksamhet och rådgivning står inte i motsatsförhållande till sprutbyte. En viktig del av det föreslagna försöket är också att det skall läggas upp på ett sådant sätt att det går att vetenskapligt utvärdera.
Kan vi rädda en enda missbrukare från att smittas av hiv eller hepatit C eller få missbrukare att motiveras att gå in i vård och behandling genom ett sprutbytesprogram så menar jag att det är värt försöket. Jag har omprövat mitt tidigare ställningstagande och är nu beredd att säga ja till en försöksverksamhet.
Ewa Samuelsson
Ewa Samuelsson är biträdande socialborgarråd i Stockholms län och gruppledare för KD i Stockholm.
