Den närmsta tiden väntas bli avgörande för hela EU:s framtid.
Samtidigt som protesterna mot sparpaketen i Grekland, Spanien och Frankrike tar sig allt mer våldsamma uttryck varnar Herman Van Rompuy, EU:s permanenta ordförande, för att vi inte får tappa bort "den akuta kriskänslan":
- Vi måste fortsätta med våra ekonomiska reformer, manade han i via videolänk från sin webbplats.
Nyligen försökte EU-kommissionens ordförande Barroso att ingjuta hopp genom att presentera ett långtgående förslag för unionens framtid - med en gemensam bankunion och skatteunion för Euroländerna.
- Vi måste röra oss mot en federation.
Jag delar oron och följer med bävan utvecklingen här ifrån Europaparlamentet. Men min förhoppning är ändå att ovanstående EU-toppar är mottagliga för ett råd i bästa välmening:
Försök att förstå att intrycket för EU-kommissionens krishantering inte direkt stärkts av att å ena dagen låta höra ödesmättade tongångar för att motivera besparingskrav och demokratiska reformer av nationalstaterna, å andra dagen oproportionerlig jakt på detaljreglering för enskilda medborgare.
Ett färskt exempel är det nya tobaksdirektivet, som förbereds av EU-kommissionen. Rykten och antydningar om vartåt tobaksdirektivet är på väg har cirkulerat länge i Bryssels korridorer - och nu ser förslaget faktiskt ut att vara så illa som det låtit. Kommissionens ambition att ge sig på utseende och attraktivitet snarare än att prata skademinimering och gränsvärden är missriktad.
Hälsokommissionär John Dalli vill förbjuda vad han kallar "karaktärsgivande smaker". Hejdå till mentolcigaretter, men också lakrits-, och transbärssnus, är budskapet. Vidare vill han på detaljnivå reglera förpackningarnas utformning, textstorleken och själva cigaretternas längd och utseende. Cigaretter ska bli en enhetlig produkt med så små skillnader mellan fabrikaten som möjligt. Som om 70-talets Blåvitt vore framtiden. Dessutom ska all rökfri tobak förbjudas i hela EU. Självklart blir många svenskar nu oroliga för snuset. Det svenska snuset har dock ett fördragsfäst undantag. Snuset kommer EU inte åt!
Men EU:s ihärdiga iver att överstatligt vilja reglera småsaker påminner om den nidbild av unionen som blev populär redan innan Sverige gick med 1994. Tomaters storlekar och bananers böjning: dessa exempel hörs fortfarande när folk gör sig lustiga över den politiska maskinen i Bryssel. I ljuset av Barrosos svulstiga utfästelser från talarstolen blir det hela återigen tyvärr komiskt.
För tobaksdirektivet andas en övertro på politikens möjligheter att styra folks beteende såväl som att fatta konkreta och väl avvägda beslut. Å ena sidan kan medborgarna se hur flera länder kommit undan med att bryta mot de stora regelverken. Å andra sidan producerar man en strid ström av små, små detaljer som enskilda medborgare ska efterleva.
Spänningen mellan det stora och det lilla, mellan makten och medborgarna, blir enorm. Från pompösa visioner till förbud mot mentolsmak i cigaretter. Barroso och Van Rompuy måste förstå att bara känslan av att EU är överallt urholkar förtroendet för unionens grundtanke som fredsprojekt och motor för demokratisk och ekonomisk utveckling.
Hur ska medborgarna förväntas lita på ett EU där det tycks växa fram olika krav på efterlevnad av regler för medlemsstater och medborgare? Snusfrågan är ett litet exempel, men det är ett viktigt sådant i sammanhanget. I stället för att ta vetenskapliga rön och den senaste forskningen i beaktande har man valt att stirra sig blind på smaksättningar och logotyper.
I stället för att ens titta på skademinimering med rökfria tobaksprodukter vill man förbjuda all rökfri tobak. I stället för att undersöka hur man kan uppmuntra innovation av nya, mindre skadliga tobaksprodukter vill man ha närmast sovjetisk enhetlighet och uppställning i leden bland cigarettmärkena. För den enskilde individen framstår detta mer som en jakt på mentolrökare och lakritssnusare än genomtänkt och proportionell folkhälsopolitik.
Jag hoppas att EU och medlemsländerna inser att de måste visa att de kan sköta sig själva innan de har synpunkter på medborgarnas livsstil och ovanor. Legitimitet, förtroende och fungerande lagstiftning måste gå före pampiga anföranden och toppstyrning av småsaker.
Mitt råd att EU-kommissionen nu koncentrerar sig på den akuta krishanteringen och i stället för ytterligare detaljreglering funderar ut hur man stärker både marknadens och medborgarnas förtroende för EU. Troligen ligger svaret i att blanda sig i mindre, såväl med detaljer som med nya visioner.
Christofer Fjellner. CHRISTOFER FJELLNER
Christofer Fjellner, M, är ledamot av Europaparlamentets utskott för miljö och folkhälsa.
