Christer Renlid Foto: Joakim BerndesChrister Renlid Foto: Joakim Berndes
Christer Renlid Foto: Joakim Berndes
Foto: Janne ÅkessonFoto: Janne Åkesson
 Foto: Janne Åkesson
Våra ungdomar dödar varandra, Anders Ygeman, skriver Christer Renlid. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERGVåra ungdomar dödar varandra, Anders Ygeman, skriver Christer Renlid. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Våra ungdomar dödar varandra, Anders Ygeman, skriver Christer Renlid. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Strängare straff och fler poliser är ingen universallösning på dödandet, skriver Christer Renlid. Foto: ELVIRA LAGERSTRÖM DYRSSENSträngare straff och fler poliser är ingen universallösning på dödandet, skriver Christer Renlid. Foto: ELVIRA LAGERSTRÖM DYRSSEN
Strängare straff och fler poliser är ingen universallösning på dödandet, skriver Christer Renlid. Foto: ELVIRA LAGERSTRÖM DYRSSEN

Inget straff i världen stoppar de kriminella gängen

Publicerad

Paniken och rädslan får aldrig vinna över modet att faktiskt våga göra det som på sikt är det rätta, skriver Christer Renlid.

Nu får det vara nog. Jag är trött och förbannad och orkar inte höra om en presskonferens till där regeringen ivrigt påhejad av alliansen saluför det ena straffskärpningsförslaget efter det andra när det rapporterats om en dödsskjutning. Strängare straff och fler poliser är ingen universallösning på dödandet. Det måste bli ett slut på det populistiska maktspelet och regeringen måste leverera hållbara lösningar. Våra ungdomar dödar varandra, Anders Ygeman!

Den nya generationen kriminella använder vapen i all större utsträckning än tidigare. Tillgången på vapen har förändrat den strukturella kulturen, i dag finns inte längre stark eller svag. Det har blivit en trend att skjuta och det kan handla om någon tusenlapp, eller att någon har varit med någon annans flickvän. Många ungdomar i gängen går omkring med skottsäkra västar och skarpladdade vapen. 

 

LÄS MER: Vi kan inte curla förortsgängen ut ur kriminaliteten 

 

Jag har under en tid följt några killar från ”orten” med anledning av ett reportage ”om den nya generationen kriminella”. En av killarna berättade att ha var elva år när han första gången kom i kontakt med gänget. Han fick vara springpojke åt de äldre och frakta narkotika. Vid 14 års ålder var han en fullfjädrad kriminell och bar vapen. I dag är han 17 år, utan något hopp om framtiden. 

Repressiva insatser kan aldrig ersätta det förebyggande arbetet. Vi måste skapa förutsättningar för ungdomar som är på väg att välja fel väg i livet. Stadsdelarna är separerade. Segregationen ökar och ungdomarna bygger upp sitt eget system. Kriminaliteten har vuxit på ett nytt sätt de sista åren. Tidigare hade vi mer traditionella gäng med symboler och så. Nu är det mer lösa grupperingar. Det är ett nytt koncept för hur man kan vara kriminell. 

Det är svårt att kartlägga grupperna. Det kan vara en snubbe du följt i en grupp, efter några år träffar du han och han är i en ny konstellation. Man är mer fri jämfört med de äldre traditionella gängen. Det måste finnas lämpliga personer som är ute i de drabbade områdena. Personer som hänger där och kan motivera och entusiasmera ungdomar till ett bättre liv.

För att kunna bemöta den nya tidens gängstukturer måste man förstå sig på medlemmarna och hur de tänker. Företrädelsevis kommer personer som ansluter sig till gängen från stater med en svag och opålitlig stadsbildning. På sådana platser hittar människor andra system att finna trygghet än att förlita sig på staten. Man ansluter sig till grupper som ofta, men inte alltid, bygger på släktskap eller blodsband för att söka trygghet, skydd och identitet. 

 

LÄS MER: De unga, arga killarna har tagit över Husby 

 

Vi låser ofta fast oss vid tesen att det handlar om sociala eller ekonomiska svårigheter till att dessa personer hamnar i gängen och begår brott. Så kan det givetvis också vara, men det är inte hela sanningen. Vi måste i allt större grad väga in andra aspekter för att få en mer komplex bild. Den territoriella tillhörigheten är också viktig. 

Vi kan bura in människor fängelse i åratal, men en dag kommer de ut och under tiden de suttit där har det rekryterats nya förmågor till den organiserade brottsligheten. Fler poliser, strängare straff och hatet bara växer. Sverige behöver fler poliser, men vi behöver också någon som kan vända utvecklingen. Det kan inga poliser eller hårdare straff i världen ändra på. 

Vi behöver en politik som är bred och inte endast försöker straffa bort problemen. Vi behöver politiker som förstår att hat och utanförskap är ett djupt rotat problem som kräver insatser av hela samhället. Vi ska inte låta civilsamhället ta över statens åtaganden, men de måste komplettera de repressiva åtgärderna på ett mer långtgående plan än i dag.

Paniken och rädslan får aldrig vinna över modet att faktiskt våga göra det som på sikt är det rätta. Att inte låta sig dras med och i affekt fatta beslut som i längden tar sig uttryck i mer hat och utanförskap. Vad är dina förslag där, Ygeman?

 

Christer Renlid,

medarbetare på KRIS tidskrift Vägen Ut

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag