IS LOCKAR SVENSKAR. Antalet svenskar som ansluter sig till IS fortsätter att öka. Uppemot 200 svenskar ska ha anslutit sig. Här IS-soldater i Syrien vid ett tidigare tillfälle. Nu är det dags att civilsamhället agerar mot extremisternas försök att locka till sig anhängare, skriver Hyllengren och Ranstorp. Foto: AP
IS LOCKAR SVENSKAR. Antalet svenskar som ansluter sig till IS fortsätter att öka. Uppemot 200 svenskar ska ha anslutit sig. Här IS-soldater i Syrien vid ett tidigare tillfälle. Nu är det dags att civilsamhället agerar mot extremisternas försök att locka till sig anhängare, skriver Hyllengren och Ranstorp. Foto: AP

Inget stöd till de som uppmuntrar extremism

Publicerad

Muslimska organisationers engagemang mot rekryteringen till IS spelar en viktig roll. Men stödet till aktörer som uppmuntrar extremism måste upphöra, skriver Magnus Ranstorp och Peder Hyllengren.

Antalet svenska Syrienkrigare som ansluter sig till IS fortsätter att öka i takt med terrorgruppens brutala våld och framfart i både Syrien och Irak. Säkerhetspolisens officiella siffra att över 90 personer rest ner döljer ett stort mörkertal där upp emot 200 svenskar finns inom IS-led. Även ett tjugotal unga tjejer i övre tonåren har lockats ner för att gifta sig med blivande 'martyrer'.

Bara från nordöstra Göteborg har minst ett 50-tal rest ner. Av dem har 16 bekräftats döda och 20 har återvänt. När vi besökte Angered stadsdelsförvaltning hösten 2013 hade man aldrig diskuterat frågan och vad det kan få för lokala konsekvenser.

Civilsamhället har en viktig roll i det förebyggande arbetet. Att verka lokalt kan förstärka inflytelserika krafter mot extremisternas locktoner och stötta anhöriga som drabbas. Här kan svåra debatter om extremism tas direkt med extremisterna själva. Denna roll förutsätter att man verkar oberoende men i samma riktning som myndigheter för samhällets välbefinnande.

Somaliska riksförbundet är ett gott exempel på en ansvarsfull aktör inom civilsamhället som praktiskt verkat bakom kulisserna för att fånga upp och motverka unga somalier som reser ner. Ett annat gott exempel är lokala Islamiska Förbundet i Järva som agerat mot att sju ungdomar rest i väg till Syrien i somras. Nyligen i november arrangerade de ett seminarium i Rinkeby för att lyfta frågan där bland annat den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, Mona Sahlin, medverkade.

Men seminariet i Rinkeby visade även hur vissa högljudda aktörer inom civilsamhället försvårar, polariserar och direkt motverkar förebyggande åtgärder. I stället för att ta problematiken på allvar och bidra till lösningar kritiseras och ifrågasätts de som påtalar den. I stället för samverkan med Säkerhetspolisen framförs konspirationsteorier om att de bedriver en häxjakt på muslimer. Uppmaningar att bidra i kampen mot våldsbejakande extremism avfärdas reflexmässigt som islamofobiskt. I stället för att samverka med konstruktiva internationella parter skapas allianser med organisationer som ger sitt stöd för dömda terrorister.

Exempelvis arrangerade nyligen Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén (MMRK) med fler ett möte i Angered som eldade på föreställningen att Säkerhets- polisen och myndigheter bedriver häxjakt på muslimer som kollektiv. Till sin hjälp hade man bjudit in en CageUK representant, en organisation vars överhuvud är antisemiten Yvonne Ridley och som upphöjer den kände al-Qaida predikanten Anwar al-Awlakis jihadistiska budskap.

Detta är tyvärr inte isolerade företeelser utan något som satts i system genom växelvis fram- ryckning av en liten sammansvetsad krets med olika föreningshattar.

Detta är organisationer som drivs av vad debattören och tidigare ordföranden för S-kvinnorna Nalin Pekgul kallar "projektmänniskor" - en alternativ benämning vore möjligen kränkthets- entreprenörer. Genom sin orensonliga stil, myndighetsförakt och anspråk på att representera långt fler än de i själva verket gör bidrar de till att skapa polarisering och försvårar processen att hitta lösningar på viktiga samhällsproblem. Problem där just de faktiskt kunde spela en central och konstruktiv roll.

På torsdag sänder Sveriges Radios program P1 Människor och Tro debatten "Hur stoppas radikaliseringen bland unga?". Sannolikt kommer samma aktörer försöka tysta debatten genom att saluföra 'kriget mot terrorism', 'stigmatisering' och 'islamofobi' som argument utan att själva komma med konstruktiva lösningar för hur vi gemensamt sam- verkar för att hitta lösningar på verkliga problem.

I Tensta på fredag är MMRK medarrangörer för ännu ett möte där CageUK bjudits in. Återigen saknas konstruktiva lösningar, i stället förs den konfliktfyllda tesen att väst är i krig med islam.

De muslimska organisationer som agerat konstruktivt och engagerat sig mot radikalisering och rekrytering till framför allt IS är värda både stöd och uppmuntran. Men fler behöver komma upp på banan. Svenska kommuner kan göra mer för att förbättra sådan samverkan. Men vi ser inget skäl för våra politiskt valda beslutsfattare att söka samarbete med de organisationer som hittills varit en besvikelse i detta arbete. Det finns ett flertal goda skäl att se över några av dessa organisationers bidrag i mångmiljonklassen.

Magnus Ranstorp

Peder Hyllengren

Terroristforskare vid Försvarshögskolan. I maj 2013 presenterade de en rapport för regeringen om utländska stridande i konfliktzoner - förebyggande åtgärder.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag