Per Holmström. Foto: Fredrik Sandberg / TtPer Holmström. Foto: Fredrik Sandberg / Tt
Per Holmström. Foto: Fredrik Sandberg / Tt
Räddningstjänst. I övrigt har bilden inget med texten att göra. Foto: Pontus Lundahl / TtRäddningstjänst. I övrigt har bilden inget med texten att göra. Foto: Pontus Lundahl / Tt
Räddningstjänst. I övrigt har bilden inget med texten att göra.  Foto: Pontus Lundahl / Tt

Ingen ska behöva avlida på jobbet

Publicerad

Räddningspersonal arbetar för att rädda liv – men med sitt eget som insats. Så ska det inte behöva vara, skriver Kommunals förste vice ordförande Per Holmström.

Samhället och tryggheten måste fungera för alla. Ingen ska behöva avlida på jobbet. Det här kan te sig självklart, men tyvärr sker det fortfarande olyckor med dödlig utgång. Extra utsatta är blåljuspersonal.

I vissa yrken är skador och dödsfall vanligare. En sådan bransch är blåljusyrken. Ofta arbetar man i en utsatt arbetsmiljö på tungt trafikerade vägar där risken för allvarliga olyckor stor.

Våra brandmän och ambulanssjukvårdare, Kommunals medlemmar, ska inte behöva jobba i den arbetsmiljön. Det är inte okej. De ska känna sig trygga när de kommer ut på en insats och inte behöva oroa sig för att kan skadas eller till och med dödas när de är där för att rädda andras liv.

I dag går trenden mot att så gott som alltid stänga av trafiken helt i början av en insats, för att så fort det är möjligt släppa fram trafiken igen. Stängs inte vägen av direkt skapas en situation där räddningspersonalen blir väldigt sårbar. Därför vore det livsavgörande om normen blev att räddningstjänsten stängde av vägen helt medan de jobbar färdigt.

 

Det är dyrt att spärra av en väg under en längre tid. Enligt en beräkning av Trafikverket kostar det 25 000 kronor i minuten att stänga av trafiken på en riksväg. Kommunal anser att ett liv är värt mer. Räddningspersonal arbetar för att rädda liv – men med sitt eget som insats.

Det gör att vi måste arbeta mer med säkerheten för våra medlemmar. Ingen ska behöva känna sig otrygg på sitt jobb.

Kommunal menar att det måste till en förändring. Brandmän löper tre gånger så hög risk för att förolyckas på jobbet än genomsnittet. Det måste till åtgärder för att skärpa säkerheten för personal som gör räddningsinsatser på väg.

Vid vägarbeten finns det alltid en skyddsbarriär. Samma förutsättningar för en säker arbetsmiljö ska finnas för räddningspersonal. Rutin för räddningstjänsten i dag är att åka två bilar på utryckning där en bil kan ställas upp som skyddsbarriär för de arbetande på olycksplatsen. Då kan en brandbil stå som en buffertzon och spärra av så andra fordon inte kan köra in i olycksplatsen.


Kommunal vill se över lagstiften för insatser vid insatser vid trafikolyckor. Det handlar om brandmännens och ambulanssjukvårdarnas arbetsmiljö, det handlar om att ingen ska behöva förolyckas på sitt jobb.

Det måste till åtgärder för att skärpa säkerheten för personal som gör räddningsinsatser på väg.
Lagstiftningen ska användas på rätt sätt vid insatser vid trafikolyckor. Ge mer mandat att stänga av helt tills polisen anlänt till olycksplatsen.
Kommunal vill att samma förutsättningar för en säker arbetsmiljö som finns vid vägarbeten ska gälla även för räddningspersonal.
Kommunal hör till de organisationer som nu vill förbjuda allmänhetens mobilfotografering på olycksplatser.

Vi hoppas på att kunna hitta konstruktiva lösningar i dialog med ansvarig minister, berörda myndigheter och arbetsgivare. Vi är alla överens om att ingen ska behöva avlida på jobbet.

 

Per Holmström

Förste vice ordförande, Kommunal

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag