Lena Nitz. Foto: / PERNILLE TOFTELena Nitz. Foto: / PERNILLE TOFTE
Lena Nitz.  Foto: / PERNILLE TOFTE
Polisövning. Foto: Markus Dahlberg / Tt / TT NYHETSBYRÅNPolisövning. Foto: Markus Dahlberg / Tt / TT NYHETSBYRÅN
Polisövning.  Foto: Markus Dahlberg / Tt / TT NYHETSBYRÅN
Examen. Foto: Pontus Lundahl / Tt / / TT NYHETSBYRÅNExamen. Foto: Pontus Lundahl / Tt / / TT NYHETSBYRÅN
Examen. Foto: Pontus Lundahl / Tt / / TT NYHETSBYRÅN

Ingen konkurrens om man vill bli polis längre

Publicerad

Hela tiden lyfts nya krav på att utbilda fler poliser. Vad som inte lyfts fram är att redan alldeles för få söker. Flera platser till polisutbildningen stod helt tomma våren 2016, skriver Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet.

Polismyndigheten fattade i mars beslutet att öka på polisantagningen till 800 platser vårterminen 2017. Vi ställer oss undrande var alla dessa personer ska komma ifrån. Mellan 2011 och 2016 har det skett en 30-procentig minskning av antalet sökande till polisutbildningen. Det är fortfarande många som söker, men väldigt få kvalificerar sig för utbildningen. Till kursstart januari 2016 ansökte 4 589 personer. Av dessa uppfyllde bara 266 personer minimikraven och klarade testerna. I slutändan påbörjade 257 personer utbildningen.

Eftersom det fanns 300 platser innebär att 43 platser står tomma och att alla sökande med behörighet blev antagna. Det förelåg därmed ingen som helst konkurrens bland de sökande. Så hur ska 800 platser kunna fyllas?

Bakom det låga söktrycket gömmer sig en smärtsam sanning för polismyndigheten: Yrkets status har urholkats, poliserna slutar i förtid och allt fler blivande poliser blir färre. Polisbristen är ett faktum och otryggheten är här.


LÄS MER: Därför står jag inte längre ut som polis

 

Det minskade söktrycket visar med all tydlighet att det finns ett behov av att göra polisyrket mer attraktivt. Det behövs förändringar för att locka fler trygga, sunda och kloka personer som klarar de påfrestningar som yrket har att erbjuda. Men att sänka de krav som ställs på en polis vore fel väg att gå eftersom polisyrket inte är vilket yrke som helst. Det är den enskilda polisen som fattar avgörande beslut om vilken typ av ingripande eller åtgärd som krävs och det är den polisen som medborgaren träffar. Det borde vara självklart att vi vill få de allra bästa att söka sig till yrket.

I dag väljer dessutom allt fler poliser att sluta. Äldre som yngre. De förtidspensionerar sig eller väljer helt enkelt ett annat yrke. Polisbristen är ett faktum.

Att vara polis är svårt och komplext, och värdet av jobbet betalas med usla arbetsvillkor och dålig löneutveckling. Först nu när polisbristen redan är här kommer det förslag på fler poliser. Polisförbundet delar uppfattningen att det behövs fler poliser men efterlyser en personalförsörjningsstrategi på kort och lång sikt som stämmer överens med verklighetsbilden. Det är uppenbart att polismyndigheten inte har förstått allvaret i yrkets minskande attraktionskraft.


LÄS MER: 25 000 är ett hån mot hela yrkeskåren

 

Frågan är vad det är för poliser man faktiskt vill ha? Polisförbundet anser att det krävs tre större förändringar för att vi ska få fler poliser:

Lönen måste höjas och arbetsvillkoren bli bättre.

Polismyndigheten behöver aktivt jobba med att utveckla sitt varumärke som arbetsgivare och sin personalpolitik.

Polisutbildningen måste få högskolestatus precis som i övriga nordiska länder.

Det är några första steg på vägen mot högre status och därmed vägen till att bota dagens polisbrist. Trygghet är en välfärdsfråga och berör alla. Rätten att kunna röra sig i samhället utan att känna oro för att bli utsatt för övergrepp eller våld är ett mått på ett samhälles välfärd.

Alla ska känna sig trygga att uttrycka sina åsikter och aldrig behöva känna rädsla och obehag. Saknas det poliser ökar otryggheten.

 

Lena Nitz

Ordförande i Polisförbundet

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag