För att undvika lycksökare och riskkapitalister bör vi bara betala om företagen faktiskt uppnår resultat - om patienterna blir friskare eller eleverna duktigare, skriver Mikael Törnwall. Foto: Cugnot Mathieu
För att undvika lycksökare och riskkapitalister bör vi bara betala om företagen faktiskt uppnår resultat - om patienterna blir friskare eller eleverna duktigare, skriver Mikael Törnwall. Foto: Cugnot Mathieu

"Inför styrda krav
för privata aktörer"

Publicerad

"Det råder ingen tvekan om att vissa privata företag inte förtjänar våra skattepengar. Svaret på krisen i vården ligger inte i privat eller offentligt, utan i de låga kraven på dem som driver verksamheten. För att undvika lycksökare och riskkapitalister bör vi bara betala om företagen faktiskt uppnår resultat - om patienterna blir friskare eller eleverna duktigare, skriver Mikael Törnwall.

Ingen debatt i den svenska valrörelsen är så ideologiskt färgad som den om vinster i välfärden. Tonläget är högt på båda sidor, men faktainnehållet och analyserna är inte lika imponerande. Två veckor före valet har vi en debatt som präglas av förenklade analyser och orealistiska förslag till lösningar.

Det är inte så enkelt som att vinster tas ut på bekostnad av patienter och elever. Vinster kan lika väl skapas av att företagen jobbar smartare. Men det går inte heller att säga att privata entreprenörer av något slags naturlag alltid är smartare än kommuner och landsting.

I en uppmärksammad artikelserie har Expressens reporter Anna Bäsén rapporterat inifrån äldreomsorgen. En av Anna Bäséns viktigaste insatser är att hon väljer att rapportera från både kommunala boenden och privata aktörer.

Ingen som läser hennes artiklar kan tycka att vården i dag fungerar som den ska. Tyvärr misstänker jag att hennes texter inte kommer att användas för en konstruktiv diskussion, utan snarare som slagträn i en redan låst debatt.

Det råder ingen tvekan om att vissa privata företag inte förtjänar våra skattepengar. Men vi vet också att den offentliga sektorn står inför jättelika utmaningar med stigande kostnader när färre unga ska försörja fler äldre och när mer och mer avancerade vårdmetoder drar mer pengar. Vi vet att också kommunala äldreboenden och sjukhus som drivs av landstingen ibland sköter sig dåligt.

Svaret på krisen i vården ligger inte i privat eller offentligt, utan i hur vi ställer krav på dem som driver verksamheten.

Personligen tror jag att det bra är med både privata och offentliga aktörer. Vi behöver den innovationskraft som finns hos privata entreprenörer för att utveckla nya och smarta arbetssätt.

 Mikael TörnwallFoto: Jessica Segerberg
I min bok "Vem ska betala för välfärden?" argumenterar jag för ett nytt synsätt. Vi vet att privat vård och privata skolor fungerar bra ibland. Sådana verksamheter ska uppmuntras. Men vi måste ställa mycket hårdare krav på dem som vill tjäna pengar på välfärden. I dag får man ofta betalt redan om man uppfyller ett antal fyrkantiga kriterier. Det lockar till sig lycksökare. Det vore mycket bättre att bara betala om företagen faktiskt uppnår resultat, det vill säga om patienterna blir friskare eller eleverna duktigare.

När det gäller äldreboenden kan man sätta upp krav på en massa i detalj definierade åtgärder som ska förebygga liggsår. Eller så skriver man in kraftiga viten i kontrakten om det förekommer liggsår annat än i absoluta undantagsfall. Man kan vara rätt säker på att vårdgivaren anstränger sig till det yttersta att ge en god vård om de annars riskerar miljonböter eller till och med att bli av med kontraktet. En spännande tanke är att ge skolor i problemområden en extra bonus utöver skolpengen om de lyckas bevisa att de faktiskt förbättrat elevernas resultat.

Vi vet att det här är ett tänkande som fungerar. I näringslivet har man i mer än 20 år anlitat externa företag för att driva IT-system eller tillverka produkter. När företagen på 90-talet började anlita externa leverantörer lärde man sig snabbt och smärtsamt att det inte går att styra bara med långa kravlistor. Visserligen gjorde leverantörerna vad de skulle för att uppfylla kraven, men inget mer. Resultatet blev IT-system som inte fungerade och produkter som inte gick att sälja.

Sjukvård har mer gemensamt med IT och tillverkning än man kanske tror. Det är mycket komplexa verksamheter som inte kan sammanfattas i en lista, oavsett hur detaljerad du försöker göra den. När man i stället styr på resultat blir kvalitén mycket högre.

Vi behöver privata aktörer och deras innovationsförmåga för att hjälpa skolan, omsorgen och sjukvården att utvecklas. Men om vi ska locka till oss seriösa företagare och inte riskkapitalister som är ute efter kortsiktiga vinster måste vi lära oss att ställa rätt krav på dem.

 

MIKAEL TÖRNWALL,

är ekonomijournalist och författare till boken "Vem ska betala för välfärden?". Han arbetar i dag som kommunikationskonsult men inte för någon privat vårdaktör, intresseorganisation med koppling till vården eller någon kommun.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida